Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter, som alltid förutsatte arbete och skicklighet, fordrade
de nu den ’helgd, konungaförsäkran skulle gifva. Den
store konung, som nu beträdt thronen och älskade alla
undersåtar lika, borde "sättas i stånd att, utan hinder af
några förmenta medfödda rättigheter, från thronen
meddela nåd och rättvisa åt den dygdige, tappre, skicklige,
förtjente, arbetsamme och idoge undersåten". Såväl denna
allmänna fordran, som de punkter till skydd för ofrälses
befordringsrätt, för städernas privilegier eller för
böndernas och andra ofrälses rättigheter, som man i serskilda
paiagrafer af försäkringen ville införa, bordlädes, men
under protest från adliga hattar och mössor — Fersen
såväl som Essen. Alla nekade, att de föredragna frågorna
hörde till sammanträdets befogenhet; dess uppdrag vore
blott att lämpa 1751 års konungaförsäkran efter de sedan
dess skedda förändringar.
Emellertid jäste rörelsen i stånden. Bondeståndet
hade tidigt varit betänkt att få privilegier sammanfattade
och varit oroligt att få höra förslaget. Talmannen hade
upplyst, det meningen vore att låta ofrälse ståndens
privilegier för mera eftertrycks skull följas åt, hvartill emellertid
behöfdes en öfverläggning mellan deputerade från dessa
stånd. ”Rätteligen", sade en af mösspartiets verktyg i
ståndet, ”kände han icke mera än tvenne slags folk
här i riket, nemligen frälse och odalmän”. Åt denna
conclav mellan de tre stånden, hvartill väl talmannen
utsett ståndets ombud, ville bönderna meddela flera af sina
önskningar — om ock förtroendet till medstånden ej var
större, än att ståndets enhälliga önskan att vinna tillträde
till sekreta utskottet ansågs böra vid äfventyr af
uteslutning ur ståndet-hållas tyst, tills privilegiisaken blifvit till
ståndets fromma afslutad; till och med cancellibetjening
och vaktmästare blefvo strängt ålagda att för ingen
upptäcka; hvad de om ståndets öfverläggning kunde hafva
sig bekant. Äfven borgarne hade, i afsigt att för sina
önskningar vinna de ofrälse medstånden, ansett klokt att
i en stadga sammanföra såväl ofrälseståndens gemensamma
4*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
