- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
24

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

ej hade reda på, hvilka gods ännu voro i kronans hand —
hade i gåfvobrefvet for månget gods tillagt "så framt det
icke vore förut åt någon annan förlänt", sä blef det nu ett
vanligt villkor i afgjorda reductionsmål, "att K. M:t
förbehåller sig och efterkommande Sveriges konungar i alla
tider att ännu fullständigare af parterna utsöka sin rätt".
Denna hårda reduction utplånade Sveriges skulder, satte
krigs- och freds-staten på en förträfflig fot och lät de
utländska provinserna bära sig sjelfva. Men en fråga, som
återstår att besvara, är, om Sverige, som redan länge varit
oförmöget att sjelft värna sina stora besittningar, nu var
dertill bättre i stånd, sedan det befriat sig ifrån den
tryckande rustning, det för de stora krigen sig ifört och för
eröfringarnes försvar ytterligare måst tillöka. Det intresse,
som till eröfringarnes försvar lifvat den mägtiga svenska
adeln, var dessutom nu tillintetgjordt, på samma gång som
den i Östanhafsländerna inhemska adeln blifvit genom
re-ductionen förbittrad. Om det är sannt, att Carl XI
verkligen ämnat indraga all Östersjöprovinsernas jord och
använda den till militärcolonier, så visar denna plan aldra
bäst, hvilka förtviflade medel, han ansåg behöfvas för att
trygga dessa länders besittning l). Vi för vår del våga tro,
att vid det stora nordiska krigets utbrott hängde de
trans-baltiska besittningarne ej fastare vid Sverige än före
stormen den mogna frukten vid trädet.

Carl XII har med uppbjudande af alla rikets krafter,
öfver hvilka han såsom enväldig förfogade, sökt befästa
Sveriges magt. Skulle faran icke blott uppskjutas, skulle
den en gång för alla afvärjas, måste Rysslands magt
sprängas. Ju tidigare detta försöktes, desto sannolikare var
framgången, ty Rysslands sista freder med Pohlen och
Porten visade, att dess styrka var i den snabbaste tillväxt.
Endast från denna synpunkt kunna Carl XII:s steg
förklaras. Foglig mot Danmark, fullföljde han i afsättningsfejden
mot konung August oblidkeligt föresatsen att skilja Pohlens

■) Se Fryxells Berättelser, XVII. 345. XVIII. 83.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free