Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
peiska statssystemet var dock ett sakförhållande, som ej
ostraffadt förbisågs. Sverige har i sin politiska enslighet
sett sina utrikes provinser gå förlorade, så snart de der
befintliga svenska besättningar blifvit öfvervunna. De fordna
danska nu med Sverige inforlifvade landskapen kunde
genom folkets deltagande i kampen försvaras, men inom det
på Pultava följande årets lopp voro Sveriges
Ostanhafs-länder söder om Finska viken detsamma alldeles fråntagna,
Pommern och Brehmen af fiender öfversvämmade.
Förgäfves skulle man söka ord nog varma att
åskådliggöra det innerliga band, Carls lysande bedrifter knöto
mellan honom och svenska folket; men vilja vi rätt bedöma
det Carolinska enväldets inverkan på folkkarakteren, så är
vigtigt att också följa det under olyckorna. Carl XII
begrep ej den för andra dödliga så lätta konsten att vända
sina anspråk efter lyckans vindkast. Han arbetade
alltjemnt uti Bender att genom Porten ånyo blifva iståndsatt
att utföra sin gamla plan. Han fordrade derföre på det
enträgnaste en svensk här sig och turkarne till mötes
i Polilen, hvarifrån, sedan August ånyo blifvit fördrifven,
inbrottet skulle ske i Ryssland, med hvars missnöjda
stammar förbindelse underhölls3). Men hos de svenska store,
hvilka väl kunnat fängslas vid konungen af hans segrar,
men ej voro mägtiga att röras af hans dygder, röjer sig
redan nu ej blott senfärdighet i att bispringa konungen,
utan ock ovilja mot dem af deras egen krets, som till
konungens och landets räddning glömma sitt ogillande af
en oinskränkt konungamagt. Till dessa ädla aristokrater,
hvilka syntes sina medbröder alltför konungska, hörde till
Sveriges lycka äfven Magnus Stenbock med sitt stora
inflytande på ett folk, hvilket enligt sin nordiska natur ej skyr
kampen mot ett oblidt öde. Svenskarne hafva aldrig stridt
ärofullare, än då de under denne älskade anförare befriade
fosterjorden från ett fiendtligt infäll. Sedan det trogna
folket för att gå konungen till mötes blifvit af Stenbock
3) Carlson; Om ficdsunderhandliuiurne ären 1709—1718. Sthlm 1857. sidd.
30, 46. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
