Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Att adeln ensam afgjorde nyssnämnde vigtiga punkt,
röjer vidden af dess inflytande ännu år 1719 och visar,
hvem Sverige egentligen hade att tacka för sin nya frihet.
Grunddragen till det nu införda styrelsesättet uppgjordes
sannolikt redan 1714, utvecklades 1716 och skola
ursprungligen varit strängt aristokratiska. Arved Horn, som ansågs
slugt spela under alltsammans, säges hafva velat skaffa
rådet ett välde, sådant det egt under medeltiden. Ja! Horn
och äfven andra beskylldes, fast af fiender, att hoppas på
ett riksföreståndareskap efter konungaparets förmodliga
bortgång utan arfvingar. De aristokratiska grunddragen lära
också hafva varit mera framträdande, innan de redan vid
regeringsformsförslagets första redaction genast efter Carl
XH:s fall blifvit förmildrade, hufvudsakligen på
Upsala-domprosten Molins föreställningar9). Borgareståndets
talman år 1719, hvilken sjelf varit kallad till råds vid nämnde
redaction, kunde vid ett tillfälle, då han varnade ståndet
att icke gifva Ulrika Eleonora anledning till tronafsägelse,
hota, att "derigenom en stor oreda och buller bringas å bane,
hvarigenom det förra väsendet med de fem höga embeten
och annat mera torde komma att införas, som äfven nu till
en del varit i fråga, derest icke de andra (ofrälse) stånden
med allvar lagt sig deremot" l). Ett dylikt återvändande
till förhållandena före 1680 hade man således icke ens vågat
föreslå riksdagen; vid regeringsformens granskning af
ständerna undergick den ytterligare en för adeln ofördelaktig
omarbetning.
Men om den jemnlikhetsanda, enväldet alstrat, ej gaf de
mest skärande aristokratiska anspråken plats, så bära dock
många af frihetstidens första konstitutionella stadganden spår
efter de aristokratiska verkmästarnes händer. Ännu enligt
tiga anmärkningar, lät dem förfalla för den förklaring, "att de fyra
exemplaren väl ännu icke blifvit af Hennes Maj:t underskrifne, men att de dock
voro på pergament färdiga till underskrift och icke kunna omskrifvas,
emedan pergamentet vore mägta dyrt och nu mera icke ens till fångs".
Riksd. 1719, sidd. 403, 405, 410, 412 f.
®) Bovallius; 1. c. sid. 41. Malmström; 1. c. I. 188.
’) Riksdagen 1719; sid. 474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
