Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
hade det knappast bevarat sin sjelfständighet. Med
upplösandet af den fallne konungens armé hade det
öfverlemnat sitt öde åt utslaget af diplomatiska combinationer.
Sveriges nya ledare hade först kastat sig i Englands armar;
alla denna kronas anspråk hade blifvit uppfyllda; på dess
råd hade man äfven fogat sig efter Danmarks och
Preussens fordringar, allt i hopp att åtminstone af en engelsk
flotta blifva skyddad mot ryska plundringar. Sviket i
dessa beräkningar, öfvergifvet af vestra Europa, och
framförallt öfvergifvet af sig sjelft, hade Sverige måst antaga
freden, sådan den obeveklige segraren unnade densamma.
Efter denna fred hade ett förbund mellan det republikanska
Sverige och Rysslands czar visat, hvad denne betydde i
det försvarslösa landet. En hemlig artikel i detta förbund
ålade Sverige att samverka med Ryssland för Slesvigs
återgång till hertigen af Holstein. Genom sina förbindelser
med denne pretendent till Sveriges thron, som i landet
visst icke saknade anhängare, hade czaren fått ett
inflytande på Sveriges öden, hvilket för dess sjelfständighet
ingalunda var utan faror.
Helt oväntadt uppsteg på den politiska himlen en
con-stellation, som lofvade Sverige räddning ur beroendet. Det
var, då de stora vestmagterna i den s. k. hannoverska
alli-ancen uppträdde förenade mot Österrike och dess
bundsförvandter, till hvilka Ryssland hörde. Påtagligen knnde
Sverige genom en beslutsam öfvergång från Rysslands
förbund till vestmagternas återtaga sitt oberoende. Arved
Horn, som närmast vårdade Sveriges utrikes angelägenheter,
grep tillfallet med begärlighet, men fick för sin åsigt endast
en knapp pluralitet inom rådet, der hertigens af Holstein
anhängare genast bildade ett motparti. Emellertid gillade
de år 1726 sammankallade ständerna Horns statskonst och
föreskrefvo förbund med vestmagterna såsom Sveriges rätta
politiska system. En förföljelse af holsteinskt sinnade och
andra motståndare till den nya politiken betryggade
densamma och rådet, som utvidgades, fylldes med dess
anhängare. Ständerna hade således — och utan att ens öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
