- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
85

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

började de lärde att något lyfta hufvudet upp, då kriget
var ändadt oeh nian fick fred. Men jag kan icke se, att
något stort och märkeligt der kan framkomma, så länge den
gamla censuren varar, hvilken är liksom ett betsel för stora
snillen" 6). Censuren kunde verkligen också uttrötta hvarje
nybörjare, som icke var mer än vanligt ihärdig. Ett
exempel må anföras. Under någon af de första månaderna af
år 1735 började vid sidan af Argus att utkomma ett
veckoblad af onämnd författare, Svenska Patrioten. Censor, som
var cancellirådet Rosenadier, lät det första arket utkomma,
fastän enligt hans omdöme "vår svenska poesi derutinnan
vårdslöst och emot de vanliga grundreglor handterades";
dock hade han först deruti gjort en mängd ändringar.
Andra arket fann censorn både till construction och innehåll
lika felaktigt; han tyckte nu det vara honom för besvärligt
att vecka efter vecka corrigera ett sådant arbete.
Cancelli-collegium, till hvilket Rosenadier inberättade förhållandet,
fann äfven arbetet "mägta ymnigt af felaktigheter, så uti
inventioner som construction och utlåtelser", och höll före
"det föga kunna lända Publico till någon nytta och
upp-byggelse" och hemställde derför till Kongl. Maj:t, om ej
dermed skulle innehållas, "åtminstone till auctor upptäcker
sitt namn, då censor kan vara i stånd att råda honom sjelf,
hvaruti han i sin skrifart har sig att rätta". I denna fråga
gaf nu Kongl. Maj:t det utslag, att skriften borde fa fortgå,
emedan den gick på auctorns egen risico och censor
endast egde tillse, att densamma icke innehölle något, som
strede emot religionen, staten eller goda seder. Sä mycket
obehag kunde möta den, som sysselsatte sig med
vitterheten; allvarligare olägenheter kunde den befara, som
behandlade ämnen, hvilka lågo styrelsen närmare om hjertat7).

") Tankar om Hemligheter, I. 96. Der anföres ock, att enligt Holberg censors
imprimatur betyder: "Detta är en bok, som intet innehåller annat än
gemena och utslitna saker, dem man så ofta har hört af andra, att man nu
vämjes vid att läsa dem".

’) Tankar om Hemligheter, II. 6 f., 8 f., 13. Hårlemans Dagbok var först
förbuden blott derföre, att han talat om flottans fara i Carlskrona af att ligga
midt in ibland trähus. Hvilka vidrigheter, som träffade författaren af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free