- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
109

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

ledarne under sin vanmagt fort för att efter vunnen seger
glömma, hade’ gjort intryck på hopen och redliga män
ur båda partierna började tidigt bilda ett tredje — ett
konungskt parti, hvilket växte ju mera konungamagtens
återupprättande kunde synas en räddning från förvirring
och elände. Redan efter 1743 års krig hade hattarne hos
Adolf Fredrik och hans gemål sökt sitt stöd mot harmen
öfver kriget — men så snart deras ställning ånyo blifvit
betryggad, hade hela fåfängan af hofvets hopp, att genom
dem vinna förökad magt, visat sig. Vid thronen hade
dock ett fåtal trogna stannat; de förnämsta bland dessa
blödde eller drefvos i landsflykt för drottningens
misslyckade revolution år 1756. Minnet af dem var hofpartiets
sporre; under mössornas och hattarnes vexlande segrar
småningom rekryteradt egentligen ur de sednares led,
hvilkas åsigter voro närmast befryndade med drottningens och
prins Gustafs, växte detta parti, fast långsamt, äfven af en
annan anledning.

De europeiska magterna, som täflat om inflytande på
Sveriges riksdagar, hade slutligen kommit att intaga en
alldeles olika ställning till den bestående statsförfattningen.
Ryssland hade tolkat en af Nystadska fredens artiklar,
hvars allmänna ord voro beräknade att förekomma dess
störande ingrepp i thronföljden, såsom om den stadgat
Rysslands garanti för hela svenska statsskicket. Af denna
uppfattning hade det utan att möta protest från svensk
sida aldrig gjort någon hemlighet — lika litet som det
sökt dölja sin belåtenhet med författningen 4). I Åbo-freden

4) Vid 1726 års riksdag yttrade ryska ambassadeuren i en couference med
anledning af utspridda rykten bland annat: "Månne Ryssland väl tillika
skulle vilja åter införa souveraineteten eller cnvåldsregeringcnf Sådant
vore ju intet annat, äu föra krig mot sig sjelf. Det närvarande här
fastställde regeringssättet, sådant som det nu af sjelfva nationen handhafves,
kommer såväl öfverens med Hennes Kejserl. Maj:ts interesse, att. hon
ingen orsak hafver någon ändring deruti att önska, änskönt hon oek intet
till dess handhafvande igenom Nystädska freden förbunden vore. Hvad
som hon uti en särskild och hemlig artikel af 1724 års förbund vid ett
lika tillfälle förafsftedat hafver, gifver ett uppenbart efterdöme af hvad för
ett väsendtligt eget interesse hon såsom en granne och nabo deruti tager".
Skand Handl. XXXIV. 333.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free