Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
af de ofrälse stånden återväckte icke den inbördes
välviljan. Men det var emellertid först vid tiden för konung
Gustaf III:s thronbestigning som ståndssplitet tog ett rätt
allvarligt utseende. Det gällde nu märkvärdigt nog samma
fråga, om hvilken stånden år 1723, just fore
partidelningens uppkomst, varit uti den mest förbittrade strid. De
ofrälse stånden hade då slutit en öfverenskommelse att
med lif och blod försvara sina medlemmars grundlagsenliga
rätt att vid embetens tillsättande komma i åtanka i mån af
förtjenst. Nu hade den herskande hattstyrelsen på grund
af adliga privilegier, hvilka de andra stånden aldrig
erkänt, vid ett förslags upprättande låtit ofrälse män stå
tillbaka för adliga medsökande. Det förutsades och
inträffade, att i den härom uppblossande striden hvar och en
skulle taga sin plats efter det stånd, han tillhörde, oafsedt
om han vore hatt eller mössa, och att deu svagare sidan
skulle söka hofvets hjelp. Emellertid förde äfven denna
omständighet företrädesvis hattar till thronen. Till deras
parti hörde nemligen den styrelse, som framkallat stormen,
och de förbittrade ofrälsestånden voro vid nästa riksdag
följaktligen uppfyllda af mössor. Härpå berodde att,
sedan dessa segrat i riksdagskampen, syntes de adliga
hattarne företrädesvis mottaga 1772 års revolution såsom sin
räddning.
Med allt detta skulle emellertid endast ett nytt parti
— hofvets — hafva uppkommit jemte de två andra och,
ifall det äfven i sin ordning segrat, ej kunnat grundlägga
ett varaktigt verk. Men diet förvirrade skådespel, dessa
stridande partier erbjödo, var lyckligtvis icke en bild af
hela det svenska samhällets lif. Massan af svenska folket
hade icke tagit del i partiernas split och lidelser. Att
detta folks flertal icke delade riksståndens uppfattning, var
rikets lycka och räddning. Om de fyra riksstånden utgått
ur hela folkets val, om deras åsigter varit ett uttryck for
dettas böjelser, så hade frihetstidens statsskick hvarken
kunnat uppkomma eller bestå. Vi erinra om, huru intet af
de ofrälse stånden år 1719 gillat konungamagtens fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
