Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
tigade ständernas" beslut, så framt icke dessa ville
inskränka friheten, i hvilket fall de förra vore skyldiga att
välja nya representanter, som genast skulle sammanträda till
frihetens skydd. Känslan af osäkerhet fyllde det herskande
riksdagspartiet med misstroende: fundamentallagarne,
yrkades det, borde vara skyddade för kritik äfven mellan
fyra ögon; frihetens vänner uppmanades att bespeja dess
fiender 8). An mera växte misstroendet mot folkets afsigter
efter hofvets misslyckade revolutionsförsök 1756. Spioneri
och angifvelser hörde till ordningen för dagen; ständerna
hade åt rådet uppdragit att i händelse af behof nedsätta
en commission; de otaliga prof på missnöje bland folket,
riksrådet trodde sig hafva upptäckt, föranledde 1757 en
commissions nedsättande med den hårde Palmstjerna i
spetsen. Sjelfva kriget mot Preussen har varit beräknadt att
nedslå hofvet och dess anhängare och på samma gång
förena de söndrade sinnena. Utan framgång och utan ära,
som kriget fördes, gaf det i stället ny styrka åt alla
missnöjen. Ej långt efter krigets slut syntes allmogen ånyo
vilja gripa till vapen i konungamagtens intresse. Det
valår 1766, då en skara Westgötabönder satte sig i rörelse
mot hufvudstaden och den der församlade riksdagen,
hvarigenom för ögonblicket hos partiledarne injagades en skräck,
som blott lugnades af ryska och danska ministrarnes löften,
att deras hof med all sin magt skulle förhindra
statsskickets störtande. Emellertid blefvo snart upprorets anförare
och hans trehundra följeslagare omringade, tillfångatagne
och straffade 9). Men under den mot frihetstidens slut
tilltagande förvirringen fastade folkets hopp om räddning sig
allt trognare vid konungamagten. Prins Gustafs resa i
Bergslagen år 1768 var på en gång egnad att lifva denna
folkets stämning och göra honom dermed förtrogen.
«) Se Ärlig Svensk, sidd. 30- 36, 45, 59, 72, 130, 163, 173, 191, 249, 702,
896, 953, 974, 978 m. fl.
’■>) Historiska Handl. Ny Följd. I. 259—306. Nordencrantz; Tankar om Krig,
II. 74. 179 f. Tengberg; Kejsarinnan Catharina, sidd. 42 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
