Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV
andra lifsmedel blefvo utskeppade, så hafva i lika mån, som
bergverk tillvuxit och ultramarinska besittningar förökts, ej
allenast utförseln minskats och ändtligen afstannat; utan
införseln också i lika mån tilltagit af allt det, som Rikets jord
till lifvets nödtorft förut i öfverflöd producerade". Joh.
Fischerström; Påminnelser vid Sveriges allmänna och enskilda
hushållning Sthlm 1761, sid. 31: Om förfarenheten det starkaste
af alla bevis får tala, så skall den säga oss, att förmedelst de
många arbetares lockande från landsbygden har jordbruket
blifvit förtryckt och försvagadt; att vårt folkfattiga land
fåfängt täflat med de mägtigaste Riken om tillverkningarnes
goda pris och viga afsättning, att brist på nödvändighetsvaror
åstadkommit ett högt pris på alla våra tillverkningar, att
dessa tillverkningars dyrhet varit orsaken till de ständiga
lurendrejerier, hvilka tillskyndat våra fabriker så mycken skada
och vantrefnad. Densamma förfarenheten, som ropar till oss
detta, densamma skall ock vittna, att, i samma màn som
landets naturliga afkomst aftager, i samma mån måste omsider
den förädlade aftaga". Sid. 130: De af adeln, som ej
behöfdes i tjenst, borde idka jordbruk. "Dock är det icke uti
adelsståndet allena, som denna omätteliga tjenstelystnaden yttrar
sig, den visar jemväl sin skadeliga verkan i de andra stånden.
Alla vilja trappa uppföre; de uppfylla hofrätter och collegier;
de ropa på tjenster; de klaga öfver prejudicer; de belägra
Stockholm. När vi öfverväga detta till alla sina
omständigheter, så undre vi ej mera deröfver, att fattigdomen är
herrskande, att landet antingen ligger i linda eller öinkeligen
brukas. Jfr sid. 110, sid. 34, not. **). Om
mannufactur-arbe-tarnes priv. med afs. på värfniog, inqvartering, båtsmanshäll,
personella afgifter m. m. Modée II. 1541; III. 1828; VI.
3917—3947, 4645, 4661. Strängt förbud måste 1752 utfärdas
att under fabrikerna skydda dem, som ej hörde dit. V. 3437.
För att ej landsbygden skulle utblottas på arbetsfolk, sökte
man förekomina, att manlig personal mer än nödigt användes
i manufakturhandel och att sjömanshusen antoge för många
och sådana, som utan tillstånd lemnat sina hein. Äfven på
krogar skulle inga arbetsföra begagnas till uppassning o. s. v.
För arbetskrafternas bibehållande vid landtbruket och
befolkningens ökande på landsbyggden utgåfvos flera förordningar.
III. 2391; VI. 4608; VII. 5251. Om manufakturverks,
schä-feriers m. m. företrädesrätt vid skatteköp se Rabenius, Sv.
Kamerallagfarenheten, Ups. 1825, 156 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
