Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns hållning i pohlska successionst visten gillad af ständerna. Dessas föreskrifter för framtiden. Förbundet med Ryssland förnyadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrike förlorade dock icke så lätt hoppet att genom
Sveriges uppviglande kunna förminska den hjelp, Österrike
af Ryssland hade att vänta. I begynnelsen af år 1734
in-lemnade den franska ambassadeuren i Stockholm till
styrelsen ett memorial, hvaruti han begärde commissarier att
underhandla med om Sveriges planer, villkoren för dess
säkerhet och den hjelp, det för ett krig hade af nöden. Vid
detta tillfälle kom grefve Horn att uttala sin verkliga mening:
målet för alla Sveriges åtgerder borde tydligen vara dess
fordna anseendes återställande, men ingen af alla dess
grannar, hvilka riktat sig på dess bekostnad, kunde vara böjd
att åter göra det mägtigt; Ryssland, Preussen, Danmark och
England, styrdt af en hannoversk kurfurste, befunno sig i
detta förhållande och hvarken på någon af dem eller på deras
gemensamme bundsförvandt, den romerske kejsaren, kunde
man sätta något hopp om bistånd till det efterlängtade
målets vinnande. Frankrike vore den enda magt, hvars
intéresse fordrade det gamla förhållandets återställande i Norden.
Dess erbudna hand borde ej skjutas tillbaka, men tiden borde
i öfverläggningar utdragas, tills conjuncturerna hunnit klarna,
så att man ej för bedrägliga förhoppningar uppoffrade en
dyrköpt fred T). — Enligt dessa åsigter, hvilka biföllos af
rådet, blefvo commissarier utsedda och conferencerna började.
Då den franska ambassadeuren hörde, att Sverige svårligen
skulle förmås att angripa Ryssland utan fullkomlig säkerhet
för sina andra grannars stillasittande, gjorde han genast ett
helt oväntadt förslag. Han hemställde till svenska styrelsen
valet mellan ett öppet angrepp mot Ryssland och det långt
mindre farliga steget att öfverlåta en hjelphär i Frankrikes
sold, för att i Pohlen hejda Ryssarnes framsteg och ”underhålla
conjuncturen, till dess tiden kunde komma af densamma att
profitera.” Detta sednare förslag, hvars utförande ej ansågs kunna
gifva Ryssland rättvis krigsorsak, behagade svenska styrelsen
graphie. K. Stanislai och franska drottningen Marias många bref till
Horn bland bilagorna till Horns lefnad.
7) Utlåtande af 5 deputerade (Horn, Bonde, v. Kocken, Statssecr.
Cedercreutz och Canc.-Rådet Nerés) om franska ambassadeurens
memorial, (i concept vid Utrik. Rådsprot. d. 21 Januari 1734).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
