Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns hållning i pohlska successionst visten gillad af ständerna. Dessas föreskrifter för framtiden. Förbundet med Ryssland förnyadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händer ooh Stanislaus lemnade som flykting sitt rike, under
det Frankrike blott bekymrade sig om att till egen fördel
försvaga Österrike i söder. Efté!r sådana tidningar kunde
svenska styrelsen med ständernas fullkomliga bifall afslå
Frankrikes begäran om hjelptroppar, så länge ej denna krona
erbjöde fördelaktigare villkor och förbunde sig till
allvarligare deltagande i pohlska kriget l). Och ännu en tid
der-efter afstyrkte ständerna att på något villkor lemna
hjelptroppar mot Ryssland och dermed sätta Sveriges fred i fara;
det vore bättre att af vakta bättre tider och emellertid samla
krafter för att en gång kunna återtaga de förlorade
landskapen. Men till sina krafters förstärkande behöfde Sverige
främmande hjelp; det hade af vänskap för Frankrike afslagit
andra magters anbud och ständerna ville äfven nu undvika
alla förbund med Frankrikes fiender, såframt detta ville lemna
Sverige penningunderstöd utan annan förbindelse än att
dermed sätta sin krigsmagt i stånd att vid lägligare
omständigheter kunna angripa Ryssland 2).
I December 1734 skiljdes ständerna, men dessförinnan
hade de styrkt styrelsen att ej för de franska subsidiernas
skull uppoffra andra magters vänskap, utan bibehålla
förtroligheten med alla stater. Utan att afvika från ständernas
föreskrifter kunde derföre Horn bibehålla de försigtiga
grundsatser, han fattat för befrämjande af Sveriges ära och säkerhet.
Den franska ambassadeuren tillkännagaf inom kort tid sitt
hofs benägenhet att gifva Sverige penningunderstöd, men
fastade dervid hårdare villkor, än ständerna åsyftat. Han
fordrade, att Sverige skulle afeäga sig friheten att ingå för-
•) Conf. prot. d. 29 Ang. och 25 Sept. 1734. Svenskarne ville
ej lemna hjelptroppar utan löfte om högre betalning, än Frankrike
till-bjudit, samt om en tillräcklig fransk styrka i Pohlen och en fransk flotta
i* Östersjön. Secreta Utskottet till K. M:t d. 4 October 1734.
*) Secr. Utsk. till K. M:t d. 18 No v. 1734. — Detta bref, som
förklarar att enda ändamålet med subsidier skulle vara Sveriges
”beredande till en lägligare tid,” slutar med det löfte, att ständerna
innan riksdagens slut ytterligare skulle yppa sina tankar, ”hvarvid deras
förnämsta afsigt städse skall vara att snarare umbära främmande hjelp
än medelst dess antagande kasta E.- K. M:t och fäderneslandet under
någon oanständig och odrägelig dependence hos sådana magter, hvilka
sina rikedomar gerna torde använda-, ifall de kunde tjena att leda oss
ifrån kroppen till skuggan och komma oss medelst bördans någorlunda
lättande att förglömma dess nedklämm&nde tyngd."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
