Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horns hållning i pohlska successionst visten gillad af ständerna. Dessas föreskrifter för framtiden. Förbundet med Ryssland förnyadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru man långt förut underrättat Frankrike, att när
terminen för den ryska tractatens förnyande inträffade, man
ej kunde vägra att företaga detsamma, och ehuru Frapkrike
det oaktadt ingått subsidieconventionen af d. 14 Junii, så
tog denna krona likväl sedan den ryska tractatens förnyande
till förevändning, då det vägrade ratificera sin convention
med Sverige. Det syntes dock uppenbart, att Frankrike
aldrig haft annan mening med sin långdragna underhandling
med Sverige än att derigenom påskynda sin egen fred med
Österrike, hvarom länge i hemlighet underhandlats och om
hvars villkor man redan i Augusti kommit öfverens.
Frankrike hade gifvit Pohlen till spillo på ett satt, som visade
hvad Sverige haft att vänta, om det låtit locka sig i krig af
Frankrikes stora löften, och svenska styrelsen kundfc prisa
sin klokhet, att genom tractatens förnyande ha insöft
Ryssland i säkerhet på denna sidan, då den mägtiga grannen
verkligen, som man väntat, gick att utmatta sig i ett krig
med Porten ft).
Men om också klokheten af grefve Horns statskonst be-
ten utlöpa d. 22 Febr. 1736 och, om man ville ha den förlängd, skulle
detta *aldra sist 6 månader” förr vara uppgjordt, således sednast i
slutet af Aug. 1735. Ständerna hade ock i svaret på Secr. prop. 1734
tillstyrkt att till dess uppskjuta förnyandet, ”hvarigenom något utrymme
tyckes ernås till öfverläggande, huru Sverige inom den tiden kan vara
i stånd att umbära någon så nära förbindelse med Ryssland.” —
Ifrån försvarsförbundet undantogos vid förnyelsen de med pohlska
thronföljden sammanhängande strider.
5) Horn yttrade i rådet d. 14 Junii 1735 om den ryska
ambassa-deuren Besheschefs memorial af d. 13 Junii: ”Om så skulle vara, att
man funne för godt att förnya alliancen med Ryssland, så bör man
för all ting så laga, att den då blir compatibel med conventionen, som
nn kommer att slutas.”—Frankrike sades först (Rådsprot. d. 25 Junii)
intet ha emot förnyelsen, så fram t den ej skedde till Frankrikes och
Pohlens förfång. Då Casteja sedermera visade missnöje, sade Horn i
rådet d. 15 Julii 1735: ”Jag för min del håller derföre att man ej är
skyldig att uti allt rätta sig efter ambassadeurens tycke utan allenast
efter Sveriges interesse.” — Man trodde sedan (K. M:ts secr. prop. d.
29 Maj 1738), att Frankrike låtit underteckna conventionen under en
hastigt öfvergående fruktan för den engelska flotta, som i Junii år 1735
seglade mot Spanien. (Jfr. Lord Mahon; 1. c. H. 193). Om Frankrikes och
Österrikes hemliga fredsunderhandling se bäst Schlosser; Geschichte
desXVHLten Jahrhunderts I. 356—361. Huru kriget mot Porten långt
före det pohlskas slut förutsågs, se Herrman: Greschichte Russlands.
IV. 562, 569—573.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
