Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - (1739) Carl Gyllenborg, cancellipræsident
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
segrande efterträdare. I en sednare tid, då ibland
Frankrikes anhängare en annans anseende öfvervuxit hans eget,
syntes han benägen att söka en tillflykt hos dem, som
dittills varit hans motståndare ’). Men mot dessa hersklystna
anspråk svarade icke Gyllenborgs förmåga och han synes i
allmänhet mera ha varit i stånd att obetänksamt omfatta
andras planer än att sjelf uttänka sådana. Med ifver hade han
en gång antagit de engelska Jakobiternas förslag att med
Carl XII:s vapen återinsätta Stuartska ätten på thronen;
han hade äfven sednare varit ett nitiskt verktyg för baron
Görtz’s vågsamma statskonst och om han nu slutit sig till
det franska anhanget med anspråk att kallas dess ledare, så
^ tyckes han sjelf ha insett, att han oaktadt all sin erfarenhet
ef^rar detta kall vuxen och 11 associerade han sig derföre
Praes. Baron Höpken, hvars fertile genie alltid fann resource,
då Gyllenborgs fermeté ville svigta* * 2). Denne baron
Höpken, som länge varit Horns enskilda fiende och länge med
Gyllenborg bemödat sig att alldeles undanhålla honom
konung Fredriks förtroende, prisas för lika mycket grundlighet
i räkenskapers förande som förställning och fyndighet i
underhandling. Sedan styrelseförändringen 1739 hade han så
stort inflytande på ärendenas ledning, att han vid sitt
från-fålle i April 1741 af ett utländskt sändebud kallas förgrefve
Gyllenborgs ständiga orakel 3). Men i ännu större mått än
presidenten Höpken och i en sjelfständigare ställning var det den
yngre Tessin förbehållet, att inverka på ärendenas ledning i
Sverige från den stund, då Frankrikes anhängare vunnit
öf-verväldet.J Han ansågs och kallades det numera herskande
systemets upphofsman och fortfor, afven som aflägsnad från
’) Danska leg. secr. Carsten till Christian VI, d. samt
1742. Gr. Bonde; sid. 236, uttrycker detta så: wDet synes som han
(Gyllenb.) mot slutet af sin lefnad nog märkte frukten och verkan af
sina rådslag och arbeten och fördenskull på åtskilliga sätt sökte
inställa sig hos de lidan de” o. 8. v.
2y Eclaricessiments, betraktelser af en anonym mössa öfver
hattpartiets välde. De la Gard. Arch. XVII. 96. Grefve Lynar bekräftar
denna uppgift. Tessin och Tessiniana; sid. 40, not
28 April
3) Danska a*mb. Griiner till Christian VI dj ––––1741. Tessin
9 Maj
och Tessiniana; sid. 78, not. Jfr. Malmström; sidd. 49 och 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
