Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens af Kurl. låtsade fredlighet. Maj. Sinclairs mord - Svenska styrelsens beslut om off. förbund med Porten. Frankrikes ljumhet i dess befordrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om händelsen och försäkrade, att kejsarinnan, som blifvit
djupt skakad vid underrättelsen, ej skulle gifva sig tillfreds
förr, än hon skaffat den rätta upphofsmannen i dagen. Men
svenskarne läto lika litet bedraga sig af dessa försäkringar,
som Europas omdöme blifvit vilseledt af det rundbref till
alla europeiska hof, hvaruti det ryska hofvet förklarade
mordet hafva skett mot dess vilja och vetskap. — Hvilken af
de ryska ministrarne, som uttänkt missdådet, och om det
skett utan kejsarinnans samtycke, kom ej svenskarne vid 6).
Doublettema df de bref, hvilka blifvit maj. Sinclair
fråntagna och först några månader derefter på omvägar kommo
svenska styrelsen tillhanda, hade emellertid blifvit till
Stockholm framförda af samma officer, som medbragt första ryktet
om mordet. Brefven innehöllo, att Porten undvek att
besvara de lyra frågor, med hvilka maj. Sinclair vid sista
riksdagen blifvit utskickad till Constantinopel och med hvilka
ständerna åsyftat vinna tid utan att göra Porten tveksamt
om Sveriges goda vilja. Ständernas frågor rörde vissa
villkor, utom hvilka de ej tilltrodde sig att ingå i det af
turkarne erbjudna anfallsförbundet mot Ryssland, och om
divan nu vägrade att på dessa gifva bestämdt svar, ansågo
envoyéerna sådant mindre härflyta af någon falnad ifver hos
turkarne än af deras vanliga misstänksamhet, som nu af andra
magter blifvit uppväckt mot Sverige. Skulle det hofvet
vinnas, skrefvo envoyéerna, så måste det ske med en
öppenhjer-tighet, som ej gåfve något tillfälle till misstroende. Och
den Ottomaniska Porten fordrade för att öfvertygas om
Sveriges uppriktighet blott, att envoyéerna fingo fullmagt
att underhandla om anfallsförbund och underteckna
detsamma. De turkiska ministrarne voro i sjelfva verket välsinnade
och kunde deras fullkomliga förtroende vinnas, så skulle
Sverige kunna erhålla goda förbundsvillkor. Angående
Portens fred med Ryssland vore ännu ingenting afgjordt, men
den franske ambassadeuren, som öfvertagit medlingen gjorde
allt för att upphöja värdet af den borgen, Frankrike skulle
6) Nolcken till Kongl. Maj:t d. 10 Julii 1739. Jfr. Herrman: Gesch.
Russl. IV. 600—603.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
