Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådets öfverläggning och beslut rörande en tropptransport till Finland. Riksr:n Sparre, Åkerhjelm, Nordenstråle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en öppnare fiendtlighet, än att styrelsen kunde anse sig af
ständerna dertill bemyndigad. Dessa hade visserligen vid
förlidne riksdagen, såsom vid flera föregående, uppsatt de i
Nystad afträdda landskapens återtagande såsom styrelsens
förnämsta mål, men vägen, som ständerna föreskrifvit, ginge
snarare ut på att samla krafter för framtiden än att nu
genast skrida till angrepp. Ständeme hade ej tagit något
sådant steg som det, hvilket nu var i fråga, och sedan
riksdagens slut hade Ryssland ej lidit någon olycka, så att man
hade skäl att så mycket tala om lyckliga conjuncturer. Men
vissare än allt annat vore det, att Ryssland ej kunde
skrämmas att afstå vare sig Wiborg eller någon annan besittning;
någon gång kunde väl utan föregånget krig en magt hafva
afträdt, i underhandling eller för penningar, en besittning
till en annan magt och många gånger hade vid fredsslut en
redan intagen fästning blifvit återlemnad, men det skulle
strida emot hvarje kronas heder att genom blotta hotelser
och utan förklaradt krig låta skrämma sig till någon
besittnings afträdande 6).
Dessa inkast mot troppsändningen till Finland voro
förnämligast härledde från den allmänna ställningen i Europa;
men äfven Sveriges inre tillstånd kunde anses förbjuda
förslagets antagande. Riksrådet Åkerhjelm förde bland
dettas motståndare det förnämsta ordet och lemnade intet skäl
oförsökt. Friherre Samuel Åkerhjelm förenade med de
kunskaper, hvilka han tidigt* förvärfvat vid svenska och
främmande universiteter, en grundlig erfarenhet. Om riksrådet
Sparres hela embetsmannaverksamhet, hans krigstjenst
oberäknad, tillhörde partitidens diplomatiska ränkor, så hade
Åkerhjelm, född år 1684 och således fem år äldre, i Carl
XU:s tjenst och under hans ögon genomgått en skola af
allvar och strängt arbete. Åkerhjelm, som åtnjutit denna
konungs ynnest, hade efter hans död fått åtnöja sig med en
*) Utr. Rådsprot. d. 26 Julii 1739. Se isynnerhet Åkerhjelms och
Ehrenpreusses vidlyftiga anföranden. Utom dessa voro den dagen
Nordenstråle, De la Gardie och Adlerfelt emot transportens
verkställande redan på hösten. Sparre, Löwen, Rosen och Meyerfelt talade
för förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
