Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Planer på Danmarks och Preussens hjelp mot Ryssland, understödda af Frankrike. Palmstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det fattade beslutet att söka grannars bistånd till krig
mot Ryssland skulle förr eller sednare hafva framkallat en
allvarlig pröfning af egna tillgångar. Tessins fråga, om de
återstående franska $jibsidiernas försträckande på en gång
ej skulle göra större nytta än någon årlig tillökning,
påskyndade denna pröfning. Styrelsen skred till det secretä
bihangets öppnande för att vid så vigtiga rådslag ega
fullkomlig kännedom om ständernas vilja. De
förhandenva-rande omständigheterna jemnfördes med de villkor,
ständerna ansett oumbärliga för ett krig, och det befanns, att,
om också de franska subsidiernas försträckande syntes
vunnet och engelska styrelsen, som ändtligen af oppositionen
blifvit tvungen till krig mot Spanien, derigenom var
förhindrad att bispringa Ryssland, voro dock andra
förhoppningar tillintetgjorda; ty om också Ryssland vid denna tid
skakades af inre oroligheter, i hvilka Sverige ej var alldeles
utan del, så var det dock långt ifrån, att Ryssland förlorat
något fälttåg mot Porten eller genom någon Österrikes
enskilda fred blifvit lemnadt allena i striden, då det deremot
genom sin egen fred med Turkiet kommit i tillfälle att
använda alla sina krafter i Norden * *)• Men det vore just
der-före, Sverige sökte Danmarks biträde och ej längre kunde
vigt. ”Men Kongl. Maj:ts ytterliga och hemliga instruction” af d. 6
Dec. 1739 föreskrifver, att Palmstjerna ej skulle tala om anbudet af
Liffland förr, än franska chargén framfört det och det blifvit väl
upptaget ; antoges det ej, skulle Palmstjerna genom le Maire sondera, hvad
Danmarks håg lekte uppå. Syftade dess önskningar på någon
Sverige tillhörande province, skulle Palmstjerna visa le Maire
omöjligheten att lofva en sådan. Båda instructionerna såsom bil:r till Secr.
Prop. 1740 (riddarhusarchivet).
*) Secr. Rådspr. d. 26 och 27 Nov. Prot. i den ministeriella
com-missionen d. 4 Dec. (bland Secr. rådspr. på riksarchivet). Ang. secr.
bihangets innehåll se sid. 29. Att så väl Dolgorukerna, hvilkas
sammansvärjning vid denna tid blifvit undertryckt, som Wolinski, hvars
planer man kort härefter kom på spåren, haft förbindelser med
Sverige, antager Herrman; Gesch. Russl. IV, 605 och 623. Hvad den
sednare beträffar är saken nog säker; åtminstone berättade Nolcken,
att han erbjudit ”den olycklige Wolinski sitt pass och vidare
understöd, om han velat sig sauvera, men han har det icke velat,”
hvil-ket N. anförde såsom exempel på de slafviska ryssarnes likgiltighet
och tröghet för eget bästa. Prot. i Secretissime Beredningen d. 11
Julii 1741.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
