Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - (1740) Frankrikes nästan afslutade förbund med Danmark, som skulle förbereda Sveriges, uppskjutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenborgska styrelsen, som af sista riksdagen mottagit
väldet under förbindelse att skrida till krig mot Ryssland,
behöfde ganska vål under flera beräkningars felslående att
trösta sitt anhang med de utsigter, som ljusnade på andra
håll. Och redan om hösten 1739 hade grefve Lynar
berättat, att ryktet om Danmarks goda böjelse var allmänt
gängse i Stockholm. Svenska statsmän hade på allt sätt sökt
göra denna berättelse osannolik, men i Köpenhamn kände
man med visshet, att hemligheten ej vårdats af Gyllenborgs
närmaste anhängare 6). Och när Titley tillochmed anförde
ordalag ur den tillämnade dansk-franska tractaten, var det
ej skäl att tvifla på hans ord, att han från Stockholm fått
sina underrättelser. Det danska hofvet misstänkte härunder
en afsigt att väcka misstroende mellan detsamma och
Englands styrelse, för att tvinga det att kasta sig i Frankrikes
armar och sedan med eller mot dess vilja inveckla det i ett
krig, hvilket det ännu vore ur stånd att utföra. Utan
tvif-vel hade Danmark funnit, att dess verkliga väl fordrade den
ryska magtens dämpande, det hade fästat stora
förhoppningar vid ett franskt förbund, men det hade händerna fria
att för dessa planers verkställande välja en tid, som lofvade
god utgång, och det var på intet sätt tvunget, att i otid med
svaga kassor och en otillräcklig här störta sig i uppenbar
fara. Med den svenska styrelsen var ett annat förhållande;
ändamålet med dess upphöjande var återvinnande af de för- ^
lorade landskapen och den hade ingen tid att förlora;
styrelsens belägenhet skimrar igenom Tessins påminnelse, att,
”ifall denna strängen med Danmark skulle afspringa, ju en
annan nödvändigt måtte hållas i beredskap, innan för långt
lider på våren och sommarn” 7).
6) Tessin till Gyllenborg; KÖpenb. d. 28 Junii, d. 26 Nov., YiB
Dec. 1739. Christian VI till Schulin d. 19 Dec. 1739: Vi undre os
nu ikke mere over, at Grev Lynar er kommet efter alle
Hemmelig-liederne ved den geheime Negotiation, da Grev Sparre — som er
een af dem, den er betroet — selv har fortalt ham det. Der seer
man; hvorledes de kan tie i Sverrig.” Mnemosyne; IIL Anhang.
7) Tessin till Gyllenborg d. Xie Mars 1740. — I öfr. Utr. Råds pr.
d. 22 Maj. Tessin till Gyllenborg d. ^ j^rs • Att Christian VI haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
