Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negociatio armata manu med Ryssland. Dess misslyckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit dem ett kraftigt understöd. Invändningarne uträttade
dock föga, ty genom finska styrkans försvagande skulle
Frankrikes föreställningar i Petersburg blifva vanmägtiga och hela
underhandlingsplanen tillintetgjord. Och denna plan, hvartill
man tagit sin tillflykt, sedan hoppet på danskt biträde börjat
vackla, var byggd på grunder, hvilka förut blifvit
underkände, på en hotelse, hvilken man ej mägtade verkställa,
och på Frankrikes vilseledande i afseende på Sveriges
förmåga. Rådet hade nemligen förut varit enigt derom, att
Sverige icke utan danskt biträde förmådde angripa Ryssland,
och dock hette det nu, att krigsmagten stannade i Finland
för att, ifall underhandlingen ej ginge efter önskan, tvinga
Ryssland med våld. Det skulle ej skada, yttrades rent ut
i rådet, om Frankrike tilltrodde-oss mera än vi sjelfva 9).
Den svenska styrelsens nya nödhjelpsplan fann ej mera
framgång, än den förtjenade. Tessin underställde densamma
det franska hofvets bepröfvande i det ljus, som om Sverige
hvarken behöfde frukta Ryssland eller tveka att med vapen
förskaffa sig en förvägrad rätt, men först ville veta, om dess
granne afsloge hvarje billig ersättning. Cardinalen, hvilken,
alltsedan det först börjat likna sig till fred i Belgrad, rådt
Sverige till försigtighet, visade visserligen mycken
tillfredsställelse Öfver Sveriges beslut och lofvade alt alldeles enligt
önskan befalla franske ambassadeuren i Petersburg,
Che-tardie, att utforska det ryska hofvets tankar och den
fåfänge Chetardie gaf visserligen till en början det bästa hopp
om storverk, som hans medling skulle åstadkomma, men
Ryssland svarade slutligen på hans föreställningar, hvad som
bort kunna förutses, att det ej visste Sverige hafva
någonting att klaga öfver; rustningarne på gränsen vore föranledda
9) Utr. Rådspr. d. 27 och 28 Febr. 1740. Löftet, som gafs om
trop-parnes qvarlemnande, förklarades ej binda Sverige längre, än dess egen
fördel fordrade det. — S. U. till Kongl. Maj: d. 12 April 1739: Cronst.
skulle erhålla 10,000 d:r s:t för det han utom sitt rådsembetes
berömliga skötande också åtagit sig extra förrättningar i statens tjenst såväl
under som mellan riksdagarne. Def. All. med Porten af den 2 Dec.
1739 hos Modée; 1. c. sid. 227. Gyllenborg till Tessin d. 8 April
1740. - Jfr. Skand. Handl. VII. 291 och 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
