Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tropparnes svåra belägenhet i Finland. Fredsvännen, gen. Cronstedts hemkallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktigt att trotsa, och besvärjer konungen vid allt heligt att
afvisa allt partisinne och enskilda beräkningar samt på bästa
möjliga sätt befasta den förra freden med grannen. Man
såg den tiden Ryssland söka sig plats för en ny fästning
vid Systerbäck, utan tvifvel emedan hvarken Cronstadt,
Wi-borg eller Kexholm gjorde en öfverrumpling af Petersburg
omöjlig, men en och annan tog dock anledning att hoppas,
det Ryssland tänkte återgifva Wiborg. Kunde Wiborg
vinnas genom fredens befästande, ansåg Cronstedt det
visserligen för en stor lycka, men meddelade en plan att i annat
fall sätta Finland i säkerhet genom starka fästningsverk
bakom Kymeneelfven ända upp till Keltis, hvarifrån en linea
slutligen skulle dragas till sjön Päjjänen. Sedermera
skulle ock Helsingfors och dess hamn befästas, hvartill Cronstedt
för säkerheten från sjösidan redan förut styrkt.
Kymene-gårds län skulle väl härigenom blifva blottadt, men ej mera
än det redan var det, och man skulle sedan i ro kunna sörja
för det öfriga landets odling och välstånd. — Cronstedt
visste, att han genom sina föreställningar ådroge sig
beskyllning för feghet, men samvetet hade bjudit honom att säga
sin mening; det stode hos styrelsen att befalla. 1).
Konung Fredrik hade uppläst generalens bref för
råds-herrarne, hvilka ej alla upptagit det på samma sätt.
Gyllenborg och Sparre ville ställa Cronstedt till ansvar, ty huru
skicklig han ån vore egde han ej att så närgånget klandra *)
*) Cronstedt till K. M. d. 27 Mars "en mains propres"; enligt
detta "kan dock Finland dessutom (utan Wiborgs återfående) till
största delen sättas i godt försvar igenom 4 goda, dock lagom
vidlyftiga försvarsverks anläggande på denna sidan Kymene och
Keltis-strömmen, hvaruti tillräckliga bakugnar, förrådshus af vivres och
fourage och flera nödvändigheter för 20 å 24000 mans underhållande,
enär påtränger, samt en linea dragés emellan färjestället vid Keltis
och sjön Päjjäne.” Dessutom hade Cronst. lämpat orden i andra
bö-nedagens ottesångs och högmässotext (Jerem. II. 17. samt XVII. 5.)
om "löpa oförvägen” och ”sätta kött sig till arm” på krigsifvern i
Sverige. Denna passage förargade isynnerhet gyllenborgska partiet.
Jfr. Cronst. till K. M:t d. 16 Febr. Nolcken t5l K. M:t d. 28 Mars
1740. Bönedagsplakatet d. 5 Febr. 1740. Redan den 8 Nov. 1739
skref Cronst. till Krigscoll.: "angående hamnen i Helsingfors så lärer
det väl förblifva dervid, att något fördelaktigare ställe till en
fortifi-cerad hamns anläggande här uti Finland icke lärer kunna utväljas."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
