Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ständernas förberedelser för ett ryskt krig: Riksdagens början. C. E. Lewenhaupt; enhälligt vald till landtmarskalk - Utskottsvalen. K. M:ts secreta proposition. De utländska ärendenas öfverlemnande åt 4 deputerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skedade riksråden skulle uppföras på förslag till det lediga
rådsembetet. En ung man, C. U. Hjärne undfägnade d. 13
Dec. ridderskapet och adeln med ett tal på vers om
endräg-tens nytta 5 6).
Men electors och utskottsvalen hade i vanlig ordning
ej fullbordats förr, än enighetens och måttans vackra sken
försvann. Då utskottslistorna blifvit uppsatta, gåfvo de
segrande hattarne bland adeln genom handklappning sin glädje
tillkänna öfver, att de på så fint sätt vunnit öfverhanden.
Ingen af de fordna riksråden uppfördes på rådsförslaget, från
hvilket K. M:t utsåg den skicklige sjömannen Anton
Wran-gel, en man, på hvilken likväl hattpartiet missräknat sig.
Nu började i stället sägas, att alla de afsatta rådsherrarne
skulle ställas till rätta för plena och mista sina pensioner.
De gamla ryktena om krig, om turkiskt bistånd och inre oro
i Kyssland hördes ånyo och d. 17 Dec. måste redan
Lewen-haupt med bevekande förmaningar stilla de stridiga
partiernas ej längre tyglade bitterhet 6). I allmänhet visade
Lewen-haupt ännu någon tid en så opartisk hållning, att man
ansåg honom tveksam om, hvilket parti han skulle omfatta.
Han höll ej heller, som de förra landtmarskalkame, öppen
taffel på ständernas bekostnad utan åt för sig allena, under
5) Griiners depecher d. 9 och 12 Dec. 1740, 20 och 23 Januarii
1741. Warmholtz; 1. c. XI. 30. Man finner i ett anonymt bref ännu
d. 4 Maj 1755: ”Man får se om icke Stockholms borgerskap så länge
gyckla med sina friheter” (att uppsätta borgmästareförslag) ”att de
torde mista både dem och den hedren, (sic!) att vid nästa riksdag
se Talmanskapet för Borgareståndet blifva ifrån Stockholms stad
skildt”.
6) Amiralerna Wrangel, v. Gerdten o. Gyllenskepp kommo på förslag
till riksråd. Den förstnämnde installerades i rådet d. 15 Dec. Rådspr. s. d.
Griiners depecher d. 16 och 19 Dec. (g. st.). — Palmstjerna, Boye m.
fl. fordrade pasquillförfattares bestraffande. Ungern von Sternberg
svarade, att man då borde gå tillbaka till 1734. Lilliestjerna bad;
”att R. o. A. ville taga i rättvist betänkande att distinguerade namn i
en förbannad stund blifvit satta på svenska män, hvilket så länge
Sverige stått aldrig tillförene är hördt;” upphofsmännen borde
efterspanas, bruket förbjudas. Landtm. kunde härom intet proponera, men
frågade om ej A:s önskan vore ”att hvar och en af R. o. A. vill anse
den andre för sitt fädernesland och det allmänna välmenande, fast man
i meningarne ej vore lika och således i enighet och förtrolighet
fäderneslandets allmänna angelägenheter med hvarannan afgöra” o. s. v.
Detta bifölls ”med mycket välbehag”. R. o. A:s Prot. 17 Dec. 1740.
te*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
