Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secr. Utskottets beslut om troppsammandragning i Finland. Häftig strid härom på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man hunnit till föregående pleni protocolls justerande, blef
det uppenbart, hvart flertalets försonlighet syftade, öfv.
Lagercrantz föreslog, att fpr enighetens befästande hvarje spår
af protocollet med vidhängande reservationer borde
förstöras, och understöddes af Palmstjerna med en förtrolig
frimodighet, som illa svarade mot hans otyglade häftighet eljest.
Men då reservanterna påstått den rätta enigheten bestå
der-uti, att afvikande meningar uppriktigt yttrades och ej
förtrycktes, samt utverkat protocollets uppläsande, så kunde
Palmstjerna ej afhålla sig från att genom anspelningar på
motståndarnes förrädiska förbindelser och deras stämplingar
hos medstånden söka genomdrifva sin mening. Härmed var
den konstlade enigheten alldeles slut. Från alla håll
ropades, »att sådana beskyllningar ej finge framkastas utan bevis.
De angripna lemnade sina platser och närmade sig
Palmstjerna med hotande åtbörder och bistra miner. Han säges
sjelf ha förstummats af förskräckelse, men hans anhängare
skymfade på ett rått sätt motståndarne och lära hotande ha
stängt riddarhusets dörrar, hvilka åter med våld öppnades af
det missnöjda partiet. Det liknade sig till ett blodigt
vapenskifte på riddarhussalens stora gång, då landtmarskalken, som
lemnat sin stol och skyndat till stället, lyckades skilja de
förbittrade och förmå dem återvända till sina platser. Han
ville efter nya förmaningar upplösa sammanträdet, på det
adeln en annan gång i större lugn måtte rådslå, men
Palmstjerna fick emedlertid ordet och declamerade mot den
häftighet, som försports för det han berättat, hvad han hört,
frågade, om andra ej hört detsamma, att reservationer blifvit
sända till de andra stånden, samt sade sig icke ha
förbundit* sig att bevisa, hvad han berättat. Flera hade bekräftat
hans uppgift, men dermed uppväckt så stormande
motsägelser, att landtmarskalken med möda skaffat honom ljud. Så
snart han slutat, inföll landtmarskalken förvirrad, att man ej
nästa riksdag, — på den grund, att det wutan rörelse och fruktan ej
kan aflöpa ifall han ej förut får bevista en så illustre assemblée.”
Re-mitt:s till riddarh. deput., sedan flera varnat för oreda, ”om de voro
oroliga och vid tillfällen ropade Ja och Nej.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
