Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secr. Utskottets beslut om stora flottans och galeresc:s utlöpande - En Stor Secr. Deputations nedsättande. Frankrikes förlängda subsidier. Nolckens fortsatta stämplingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den nödiga bevilhungen och Bjelfva krigsförklaringen sknlle
komina att bero af alla fyra ståndens goda vilja och var
dorföre angeläget om böndernas vänskap. Redan hade man
sökt vinna denna genom spannmåls försträckande till de
nödlidande orterna och genom brännvinsbrännings tillåtande. Nu
hade på Lewenhaupts framställning, den 28 Mars, beslutats
att hos stånden begära en stor secr. deputations nedsättande
under förevändning att genom några edsvurna bönders
deltagande i alla beslut kunna öfvertyga deras stånd om anstalternas
menlöshet. St. secr. deputationen, bildad ”efter vanligheten* *
ge-nom m. secr. deputationens och 25 bönders inkallande i secr.
utskottet, sammanträdde för första gången d. 4 April och
underrättades om flottans snara utlöpande, såsom det föregafs, för
att skydda Finland mot de ryska galerema, som redan voro
färdiga och skulle flyttas till Reval, hvarifrån Finland
hotades. Bönderna, hvilkas sinnesstämning genom detta
förtroende märkbart förändrades, läto sin talman försäkra, att de
voro villiga att offra allt för landets försvar och att, endast
de hördes då angrepp åsyftades, hålla gods och blod
ospar-da för öfverhet och fosterland. Man borde, menade de, ej
hålla några författningar för dem dolda utan minnas, att
bönder redan tagit del i 1627 års hemliga utskottJ).
Ännu föreslog man denna deputation ingen ny
bevillning. Till de utgifter, som hittills erfordrats, hade
visserligen ej tillräckliga medel funnits i statens kassor, ehuru man
ej var obenägen att draga penningar från andra ändamål till
rustningskostnaders betäckande2), men secr. utskottet hade
S. U:s Prot. d. 18, 26 Mars, 6, 7, 22 April, 2, 9, Maj R. a Ars Prot.
d. 2, 22 April.
*) Då försträckningar ur Tavastehus mag. till allmogen beslötos,
föreslogs att dermed förmå bönderna till större bevillning. Lewenh.
ansåg det förtidigt — *ty om det nu föreställes dem, så äro de
prse-parerade på svar och inkast deremot, då casus existerar.” S. Urs
Prot. d. 12 Jan. — samt d. 22 Jan., 28 Mars, 2, 4 April. R. o. Ars
Prot. d. 19 Febr., 2 April. St. secr. deprs prot. d. 4 April. Gruners
depecher d. 23 Jan., 20 Febr., 7 April. G. trodde att genom St. secr.
deputationens nedsättande mera än halfva bondeståndet dragits öfver
till hattpartiet.
a) I slutet af Febr. hade 8 deputerade utvalts att tillse, om mynt
till rustningar kunde fås ur någon kassa och om contrib. kunde
läggas på annat än löner och hufvuden. För framtiden kunde de blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
