Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Secretissimi öfverläggning om krig mot Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefve ryssarnes vinning; huru olyckligt vore det ej då, om
första årets fälttåg misslyckades? — Båda tillstyrkte en
väpnad underhandling om fredens befästande genom några
af-trådelser till Sveriges säkerhet. Det vore möjligt, att
Ryssland, angeläget att bistå Österrike, skulle visa sig
medgör-ligt, om underhandling försöktes. En annan gång, då
Sverige ej stod allena, kunde planen att drifva ryssarne från
Östersjön ånyo upptagas 2).
Emot allt detta satte Palmstjerna blott en mängd
sannolikheter. Danmark kunde i alla händelser ej misstycka,
att Sverige, dess förmur mot Ryssland, stärktes; Danmark
hade dessutom ett förbund med Frankrike, hvilket blott
studsat för den bristande tystnaden i Sverige, men nog skulle taga
sin början, då Danmarks engelska förbund utlupit. Bröte
Danmark sin förbindelse, skulle Frankrike visserligen gifva
de subsidier, som vore ämnade detsamma, till Sverige.
Danmark skulle ej för maj. Sinclairs mord kunna uppfylla
förbundet med Ryssland, men skedde detta ändock, så skulle
Sverige, medan derom underhandlades, hafva undangjort större
delen af kriget. Palmstjerna ville ej ännu anförtro Danmark
krigsplanen: detta, som ansåg den från Ryssland hotande faran
aflägsen,hade ej så brådtom med kriget; yppade Sverige
sinaaf-sigter, innan beslutet vore oryggligt, skulle det blott vålla
tids-utdrägt. Anfördes blott Sveriges egna rustningar, skulle de
synas för små, och omtalades förbindelserna, skulle de
förrådas och gå om intet. Sverige borde derföre ännu tiga,
men rätta tiden vore inne att draga svärdet. I samma syfte
talade riksr:t Rosen; Gud syntes hafva beredt conjuncturen
och allt timligt godt borde offras till hans ära. Det lider
intet tvifvel, att denna mening omfattades af de öfriga herrarne
2) E. Wrangels betänkanden hos de 4 dep. af d. 21 April
(uppläst d. 18 Maj) samt d. 20 Maj. Spens^ betänkande den 20 Maj. Den
sednare beräknade Ryssl:s landtmagt till 237000 man. Sverige hade
i Finland 2730 man cavalleri, hvartill kunde komma 2070, och 1767$
infant. Derefter fanns hemma i landet 5469 cavall. och 4860 inf. —
Rysslands skepp voro dåliga, men det väntade 7 från Arkangel,
kanske 12 från Engl. och 8 enl. förbundet från Danmark. Wrangel
fordrade för fredens bibehållande Wiborg samt minskandet af ryska
galerer-nas antal till likhet med Sv:s; Spens ville fordra Wiborg och Kexholm
samt galerernas förstörande på båda sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
