Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nolckens stämplingar i Petersburg afslutade. Secretissimi slutliga communication till Mindre Secr. Deputationen. 8 nya deputerades insättande i secretissimum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Redan bofjade oro att röjas i secr. utskottet öfve* att
dess fyra deputerade ej yppade belägenheten; det vore hög
tid att skrida tilt verket, ”ehvad dessein man än kände hal*
va.” De lyra deputerades berättelse upplästes då — den 1
Julii - hos m. secr. deputationen, hvilken med ledning dera!
skulle föreslå secr. utskottet en lämplig pian. Berättelsen var
ganska knapphändig; man hade redan förut hört invigde
skilja emellan hvad som ej kunde yppas och hvad som nöd*
vändigt måste meddelas för att beslut skulle kunna fattar
Secretissimum meddelade ”ett kort sammandrag af en
bifogad långt vidlyftigare berättelse,” hvilken till en del under
sigill omfattade alla vigtiga underhandlingar; denna
vidlyftigare framställning kunde deputerade klagade de — ej
styrka m. secr. deputationen ”att uppbryta och närmare
utleta alla sakers lopp, beskaffenhet och sammanhang.” Endast
det, som måste och kunde uppenbaras, meddelädeB. Så be*
römdes i allmänhet Frankrikes vänskap, som oaktadt
missväxt och egna rustningskostnader ej blott förskjutit utan
äf-ven förlängt subsidierna till Sverige, samt grefve Tessins nit
och skicklighet. För Preussens fredlighet mot Sverige kunde de
deputerade ansvara, men hade ej ännu afelutat
underhandlingen om dess hjelp. Om stämplingarna i Petersburg
nämndes intet, blott att ryssarne påtagligen måste vara ledsna vid
främmande-väldet och längta efter en förändring, hvilken de
dock för inbördes misstro och feghet ej utan utländsk hjelp
torde försöka att verkställa; det vore önskligt, att de kommo
under inhemsk styrelse, då de måhända skulle återvända till
sina gamla gränsor och gamla seder, hvilka de hade i så
mycket kärare minne, som deras framgångar i sista kriget
med Sverige gifvit dem mera anseende utvärtes än
inre förnöjsamhet. Underhandlingarna med Danmark och
burg, uppmanat svenska styrelsen till fredlig uppgörelse ock erbjudit
medling. Den sistnämnde lärer t. o. m. ha velat ansvara för, att Ryss*
land skulle erkänna sig ha tagit första steget. — Österman hade t. o.
m. bedt Noleken genom Bestucheff underrätta honom, hvad Gyllenborg
svarade pä 0:s fredliga yttranden. För att ytterligare låtsa, som om
han blott för en tid skulle besöka Sv., lät N. enl. befallning secr.
Lagerflykt stanna att under tiden besörja Sv:s angelägenheter. — Jfr.
fJtr. Rådspr. d. 23 Junii. St U:s Prot. d. 20 Junii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
