Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsförklaringens publicerande - Kraften i rustningar och medels anskaffande. De stora förhoppningarna på krigets framgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes, hnru Ktet regeringssättet dugde, då det blef fråga om
ett aögreppskrig; det beslut, som komme att tagas, kunde ej
med sådan säkerhet förutses, att de ledande vågade göra de
för förbindelserna nödiga omkostnader. Då det om våren
beslutats om flottans utlöpande, klagades att man ej förut
vågat göra anstalt om lifsmedels anskaffande. Nu fingo de
svenska troppar, som ytterligare behöfdes för kriget i Finland,
ej ordres att uppbryta från sina rotar förr, än kriget redan
var beshitadt, och förr kunde öfverhufvud inga kraftfulla steg
tagas ®). Den bedröfliga följden spordes i krigets första
o-lyeka. Emellertid bedrefvos rustningarne, ehuru sent, med
kraft, försåvidt det kunde ske utan att hos bönderna injaga
fruktan för en allt för stor tunga af kriget. Riksrådet
Åker-bjelms påminnelse om nya regementens uppsättande till
säkerhet mot Danmark och Preussen vågade secr. utskottet
väl ej omnämna för plena, men beslöt, att
vargeringsman-skapet, hvilket allmogen åtagit sig att uppsätta för
skynd-samhets skull vid ersättande af afgången i hären, skulle vid
något oförmodadt anfall få användas till rikets försvar* 6).
I allmänhet visade seer. utskottet mycken kraft; konungen
ombads att vid befäls bortgifvande ej göra afseende på
an-cienneté; en och annan gammal officer sattes af secr.
utskottet på indragningsstat och yngre tillsattes i stället; de, hvilka
vid sista fredsslutet blifvit satte på expectanee, uppbå-
6) Lewenhaupt sade i S. U. d. 21 Febr., att ”det som mest em*
barraserar är, att man ej i tid får lägga handen vid det, som ej bör
hvilå. Tiden är precieusare än allt annat’’. Man borde ej längTe dröja
med upphandlingen för flottan. — Specificatfon på de regementen,
som efter krigsbeslutet fingo uppbröttsordres, och på ändra anstalter
skall lemnas i följ. häfte.
6) S. U:s Prot. d. 17 Aug. Akerhjelm viHe att 3, 4 eller 5
män-ningsregementen skulle uppsättas’ till Skånes och Pomerns skydd —
”men emellertid tycktes det ej vara rådligt, att nu nämna derom i
plenis, när ingen nöd är på färde, emedan det skulle förorsaka
uppseende i landet och fruktan for en alltför stor tunga af kriget”.
Meningen med vargeringen — som allmogen åtagit sig i St. Secr. dep.
d. 9 Julii (Jfr. Riksdagsb. §. 5) — var att användas till rekrytering
för den rote eller det rusthåll, som uppsatt den. I nöd skulle den
nu få användas till försvar. Landtm.n ansåg betänkligt att
sammandraga den till exercis, ty det kunde ”missbrukas att inplanta i
gemene man en hop skadliga impressioner, som torde förorsaka oro och
obestånd i riket”. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
