Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wrangels ställning vid Willmanstrand. Slaget och fästningens fall. Ryssarnes återtåg inom gränsen. Olyckans förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade gammalt tapperhetsrykte. Försöket att göra sig klart,
hvarföre likväl slagets utgång blef så olycklig, leder utom
till fiendens öfvermagt till följande orsaker. Finska
trop-parnes flykt afgjorde striden; omdömet öfver deras
brottslighet, hvilket då utföll hårdt, torde något mildras vid
erinring om * de lidanden, den brist, för hvilken de varit utsätta
redan förr, än hären blef samlad. Utan trosshästar, utan
trossdrängar och med brist på lifsmedel och foder hade de
tågat till Martilla genom ett land, hvars missnöje med
kriget, redan då detta ännu blott väntades, var allmänt och
kändt — ett missnöje underblåst af partiandan inom ett
republikanskt statsskick 8). Det är dock visserligen långt ifrån
säkert, att finnames qvarstannande skulle hafva förskaffat
Wrangel segren. Det var hans fel att utan befallning hafva
hastat emot öfvermagten, såsom det synes blott vägledd af
sin egen uträkning, att Buddenbrocks plan, som åsyftade
båda gränsfästningarnes tryggande, ej annorlunda kunde
verkställas. Buddenbrock åter hade kanske allt för envist satt
sig fast i den af Lascy gäckade beräkningen, att första
anfallet skulle riktas på Fredrikshamn, såsom den vigtigaste
punkten, till hvars försvar både han och Wrangel skulle
kunnat infinna sig; han ryggade i det längsta för att
deri-från aflägsna sin styrka. Men hade han ock kunnat bryta upp
från Qvarnby samma stund, berättelsen om fiendens antåg
mot Willmanstrand inlopp, skulle han dock på långt när ej
hunnit att marchera de 8*. milen före slaget. Till sist — för 3
3) J. G. de la Roche till Buddenbr. Galey-escadren d. 28 Aug.
berättar, att en köpman mött 30 Savolaxare, som ur slagtningen gått
hem till sina rotar och tillägger: ”Det nu sådana emot sin konung
och fädernesland olydiga bofvar må kunna få sitt välförtjenta straff
anhåller jag med djupaste vördnad hos H. Gener, och synnerligen för
det de vid andra salfvan, som fienden gifvit på dem, tagit till flykten,
hvarigenom mycken olägenhet sig yppat för de andra af våra
trouper, som quarstått”.
Bildstein till Buddenbrock d. 12 Junii: flera af Tavasteh.
regemente hade rymt
Lagerhjelm till Buddenbrock d. 27 Maj talar om bristen på
trosshästar och omöjligheten att värfva trossdrängar ”emedan folket i
Sa-volax sådan humeur ega att de icke sig i K. M:ts krigstjenst begifva
vilja, oansedt stor och synnerlig tillgång på löst och öfverloppsfolk
hafves, så framt de icke blifva tvungne till sådant”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
