- Project Runeberg -  Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741-1743 / Häfte 2. Krigsrörelserna, successionsstrider, dalupproret och underhandlingar intill freden i Åbo /
80

(1857-1860) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmagten och landets tillstånd. Dalrekryternas tumult. Riksdagskallelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ledarne för bullret upplyste väl, att de blifvit förledda af
borgare och prester i Stockholm samt af folk vid gardet och
artilleriet, och det är väl icke osannolikt, att holsteinska
hertigens anhängare, hvilkas ständiga plan det var att komma
till sitt mål genom en nödtvungen fred, velat lägga ett nytt
hinder i vägen för krigets fortsättande, men den farligaste
grunden till oron var det missnöje, hvilket enligt alla
resandes berättelser var gängse i Dalarne. Man beslöt uppsända
en Mag. Troilius till allmogens lugnande och understödja
den fattiga orten med spannemål ur kronans magasiner.
Men vigtig^st var, att man redan dagen efter det första
upploppet — d. 17 — beslutat ständernas snara sammankallande.
Ingen mera än J. G. Gyllenborg och Cederström hade då
talat för uppskof. Den siste Augusti hade först blifvit utsatt till
samlingsdag, ehuru flera yrkat på större skyndsamhet. Dessa

— serdeles Åkerhjelm och baron Wrangel — genomdrefvo
dock sedermera, att ständerna redan till d. 20 Augusti skulle
inbjudas. Endast landsh:n Lindecreutz fick genast
underrättelse om beslutet för att i händelse af behof dermed lugna
dalkarlarne. Eljest skulle det hållas tyst, till dess franska
hofvet väl afsändt den andra subsidiemillionen, så att ej
dennas förlust äfventyrades. Sedermera skulle
kallelsebref-vet tryckas och beslutet meddelas franske ambassadeuren —
en sak som sårade Åkerhjelms sjelfständighetskänsla.
Lan-mary varnade ännu i sista stund mot riksdag vid den
rådande sinnenas jäsning och förklarade sig, såsom blott
be-fullmägtigad intill riksdag, behöfva ny instruction för att
komma i verksamhet, men hans begäran om uppskof med
kallelsens utfärdande, tills han fått svar från Paris, afslogs.

— Franska hofvet förklarade sedermera, att det ingalunda
velat lägga sig i Sveriges inre angelägenheter; Lanmary
hade blott vänligen bort hemställa, huruvida riksdag ej vore
vådlig under dåvarande omständigheter 8).

dalregementet, bilaggd första dagens protöcoll. — K. M:t till
Lewen-haupt d. 20 Maj. — Krigsrätts Utslag och Dom d. 25 Maj och K.
M:ts Leuteration d. 28 s. m. Gyllenborg till Lewenhaupt d. 1 Junii.

®) Utr. R&dspr. d. 17, 18, 24, 26, 27, 28 Maj. Tessin till
Gyllenborg d. 18 Mqj. Jfr Malmström ; Handl. rör. öfv. Lagercrantz o. 8. v. sid. 5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:21:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnsvery/2/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free