Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försök till underhandling med Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telse, om hvilken underhandlingsort och hvilka
plenipoten-tiairer af nämnde hof blifvit utsedda. Nolcken, hvilken
lof-vat att d. 20 Julii vara tillbaka i Moscau, hade derföre i
början af Julii begifvit sig till Finland för att vara till hands,
ifall Ryssland verkligen erbjöde underhandling. I hans
full-magt hade för den andre underhandlarens namn lemnats
tomrum, hvaruti Lewenhaupts skulle sägas blifva infördt, så
snart Ryssland genom en vapenhvilas ingående gjort detta
möjligt. Vid instructionens uppsättande hade redan frågan om
Elisabeths titel gjort bryderi; ständerna hade 1738
förbehållit sig, att vid nästa regentombyte i Ryssland kejsartiteln
återhölles från svensk sida intill deras sammanträde. Somliga
hade nu med dylika punkters afhandlande velat draga ut tiden.
I hufvudsaken—huruvida nystadtska freden, såsom Czerkaskoy
fordrat, skulle antagas till grund för underhandlingen —
hade Nolcken fått låta sig nöja med ännu mera sväfvande
föreskrifter: ifall Ryssland icke ville öfvergifva detta påstående
och sakerna i Finland råkat i ytterligt förfall, hänvisades han
till öfverläggning med Lewenhaupt, hvilken hade ständernas
uppdrag att åhöra och, sub spe rati, besvara
fredsproposi-tioner. Egentliga afsigten, hvilken naturligtvis skulle döljas
för fienden, hade varit att förhala tiden2). Åfven sedan
Fredrikshamns förlust blifvit kännd, hade rådsherrarne förklarat
sig ” såvida Gudskelof hvarken arméen eller flottan lidit
något nederlag ej kunna styrka K. M:t till någon ändring’’,
men då Lewenhaupt från Lilla Abborfors förfrågat sig, om
han till sista man borde hålla stånd, hade de ändtligen
under sorgebetygelser beslutat att mot ständernas önskan
antaga nystadtska freden såsom preliminair, ifall det vore en
oeftergiflig fordran; det vore bättre att utsätta sig för
riksdagens onåd än genom föreskrifternas stränga efterlefnad
störta riket i förderf. Konungen hade önskat, att den, som i
hans ställe ledt kriget, också kunde underteckna freden. Med
kejsartiteln hade numera icke gjorts någon svårighet.
Emellertid hade Nolcken anländt till hären och måst med densamma
2) Utr. Rådsprofc. d. 29, 30 Junii, 5 Julii. Instruction för
Nolcken d. 6 Julii. Fullmagt för honom s. d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
