Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oron i Dalarne - Riksdagen. Talmans- och Utskottsval. Försvarsanstalter. Bristen på främmandes hjelp. Frågan om engelsk medling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullmägtige i sender. Några få veckor sednare hade man
ansett rådligast, att dåvarande storkyrkopastorn Alstrin, förut
pastor i Leksand och född i Dalarne, dit uppsändes för att
återföra allmogen till besinning. Honom föreskrifves bland
annat i ett af riksrrt Cederström uppsatt promemoria att
vederlägga falska rykten och föreställa allmogen sällheten af
Sveriges regeringssätt och, huru konungen ingen annan magt
åstundar än den, han eger i undersåtarnes hjertan. Alstrins
föreställningar skola verkligen lyckats; i Leksand skyllde de
äldre på ungdomens oförstånd och ledsnaden öfver krigets
motgångar. Men efter Alstrins afresa uppstodo, heldst
kriget gick allt olyckligare, nya misstankar hos allmogen. Den
hade emellertid af landshöfdingen utverkat stort landsting i
Fahlun, dit d. 23 Julii flera deputerade från hvar socken
skulle infinna sig för att utse riksdagsmän och hopjemka
besvären. De blodiga hotelser, hvilka ostraffade uthäfdes i
synnerhet mot tullbetjenterna, visade i hvilken jäsning
dal-socknarne voro. Nästan alla ville de till riksdagsman hafva
en storordig bonde, Pehr Andersson från Sollerön, hvilken
utmärkte sig genom de förfärligaste hotelser mot krigets
upphofsmän, serdeles dem af hans eget stånd. Endast
genom kroppslig tukt kunde en af de gamle riksdagsmännen
stilla hans onda tunga. Landshöfdingen hade mycket svårt
att få besvären befriade från en mängd oanständiga punkter.
Sådana de slutligen uppsattes, yrka de hufvudsakligen
ran-sakning om krigets förande och om krigsfolkets usla
försörjande, lättnad i rekryteringen, frihet i landtbandlen och
tull-arrendesocietens upphäfvande. Ett djupt misstroende såväl
mot embetsmännen som mot böndernas egna riksdagsmän
lyser igenom det hela ö).
Emellertid hade för den gången bullret i Dalarne tyst- 5
5) Det Alstrin medgifna promemoria. Querela Dalekariorum af
honom förfatfcadt. Dalekarlarnes Postulata vid allmänna Landstinget
1742. Skand. Handl. III. 207—226. Johan Persons i Enbacka
berättelse till Commiesorialrätten (1747?). Skand. Handl. I. 207—216.
Hofaud. Klingströms vittnesmål d. 18 Jan. 1748 i commissionsrätten.
Dennna rätts prot. d. 7 Mars 1748. — Utr. Rådsprot. d. 3, 10, 15, 30
Junii, 12, 22 Julii 1742.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
