Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertigens af Cumberland, Prins Fredriks af Hessen, danska konungahusets, hertigens af Birkenfeldt och hertigens af Holstein utsigter till svenska thronföljden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan konungen erfarit senatens och presteståndets tänkesätt.
Den hessiska successionen har knappast haft andra
anhängare än några konungens personliga vänner, för hvilka
Åker-hjelm, f. d. riksrådet Bjelcke och dennes broder ansågos
vara hufvudmän 5 6).
Bland dem, som ej trodde allmänna välfärden betryggad
genom den hittills utöfvade statskonsten, hade deremot planen
för en dansk successions fastställande i Sverige funnit långt flera
anhängare. Första tanken härpå hade blifvit framkastad af
krigsvännernas ledare år 1740; dessa hade sedermera icke
velat kännas vid densamma 6). Emellertid hade danska
hof-vets begär blifvit väckt och dess sändebud i Stockholm hade
börjat utleta redan förra riksdagens tänkesätt och trott sig
finna att, om ock prester och bönder funno behag i planen,
så ville de andra stånden icke höra talas derom af fruktan,
att regeringssättet dermed skulle sättas i fara. Köpmännen
serskildt sades älska ett statsskick, under hvilket de riktades
med statens medel. Efter drottningens död hade Griiner
utverkat sig tillstånd att i Köpenhamn få hemta ny
instruc-tion, hvilket syntes honom så mycket angelägnare, som den
66 årige konungen led af en svår sjukdom. Under återresan
till Stockholm hade han både i Skåne och Småland satt sig
i förbindelse med inflytelserika män, hvilka funnit smak för
hans raisonnementer om de tre nordiska kronornas förening.
När han i Stockholm sedermera ständigt framställt samma
tanke, hade han märkt hur den först öfverraskade sedermera
intog många. Dock hade han till en böljan måst afstå från
att söka vinna de egentliga hattarne, utan hållit sig till
*ca-piitzer”, hvarmed han betecknade dem, som han ansåg blott
handla för fosterlandets bästa. Men då kriget tagit den
vändning, att Sverige kunde sägas strida för sitt försvar och,
afböjande erbjuden medling, fordrade hjelp af Danmark
en-ligt gällande defensivtractat, heldst ordningen att kufvas af
Byssland eljest snart kunde vara Danmarks egen, hadeGyl-
5) Utr. Rådspr. d. 20 Julii. Griiners depecher d. 25 Nov. 1740,
11, 31 Aug., 7 Sept.
6) Första häftet sidd. 133, 141 not. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
