Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges rustningar. Finlands lust att utdrifva ryssarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de östliga farvattnen; utskottet, anseende rikets försvar
huf-vudsakligen beroende af örlogsflottan, hade derföre, ifall A.
Wrangel ieke kunde i rådkammaren undvaras, föreslagit det
licentierade riksr. Taube, en af manskapet älskad befälhafvare.
Honom var bondeståndet genast färdig att för sin del
utnämna, då det deremot afböjde borgareståndets förord för
riksrådet Rosen till konungens närmaste man i befälet öfver
landstyrkan just dermed, att utseendet af befälhafvare vore
K. M:t8 ensak. Riddarhusets hattar omfattade emellertid
borgarnes åsigt och genomdrefvo, trots alla general
Durings anspråk, att adlen för sin del antog Rosen. Endast
såframt han fick befälet till lands, ville de tillåta att
sjömag-ten anförtroddes åt ”malcontenten” Taube. I sjelfva verket
kom denne lika litet att genom sitt befäl få någon betydelse som
Rosen. Man lärer dock haft till plan att sammandraga 12
å 13,000 man vid Stockkolm, 6000 vid Gefle och att föröka
den till generalmajor befordrade Freudenfeldts corps vid
Umeå till 6000 man, hvilka skulle öfverföras till Finland 2).
Det var utsigt att med en sådan transport åstadkomma
en stor verkan. Finnarnes missnöje med kriget hade från dess
utbrott varit bekant; högst få familjer, mot vanan under förra
krigen, hade tagit sin tillflykt till Stockholm; man hade der
omtalat, att mången finne ville utbyta svenska spiran mot
den ryska; generalerna hade under hela kriget haft svårt att
få nödiga kunskaper, under det ryssarne sades genom
allmogen hafva reda på de minsta rörelser vid svenska
hären; de finska regementenas uppförande såväl vid
Will-manstrand som under retraiterna och efter capitulationen hade
ej vittnat om mycken kärlek för svenska fanorna.
Under den derpå följande vintren hade Finlands både
ståndspersoner och bönder, såsom det tyckes temligen allmänt,
svurit trohetsed icke blott till kejsarinnan utan äfven för
framtiden till ryska thronföljaren 3). Men eden oaktadt hafva
2) R. o. A:s Pleniprot. d. 30, 31 Mars, 12, 14, 16 April. Den
14 hade 283 raster mot 224 utsett Rosen till befälhafvare.
8) Griiners depecher d. 11 Sept., 30 Oct. 1741. Bland Acta hist.
Frihetstiden, II. pa riksarchivet förvaras edsformulär på tyska och
svenska, hvilka förseglade blifvit kringsända; de svenska lydde: ”Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
