Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Ett aftongille hos hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande, blixtsnabba färd från italienarens hand till plankan,
där den med en dallrande rörelse bet sig djupt in i träet
så nära zigenerskans bruna hull, att knappast en hårsmån
skilde den därifrån, men dock med osviklig säkerhet alltid
så, att flickan blev oskadad.
Så hade 17 knivar kastats. I andlös tystnad hade
åskådarne följt varje kast, men för varje gång en kniv borrat sig
in i plankan, utbröt ett enstämmigt jubel och, skallande
bravorop.
Kom så det 18:de och sista kastet. Men vad nu! I
stället för den osvikligt säkra vägen till plankan, flög kniven
utåt salen och borrade sig in i hertig Carls bröst, alldeles mitt
för hjärtat. Härvid hördes ett kort slag, som då stål
möter stål, och i stället för att djupare intränga i bröstet föll den
till golvet med avbruten spets.
Ett förfärligt tumult uppstod i salen. Carl Carlsson
Gyllenhjelm kastade sig över italienaren och alla gästerna rusade
till och trängde sig ihop i en klunga omkring hertigen.
Denne var den ende, som bibehöll sitt lugn. Resande sig upp
öppnade han sin guldbroderade livtröja och se! — bakom den
glänste ett harnesk av stål.
Detta harnesk hade räddat hertigens liv. Men kastet
hade varit lika kraftigt, som väl riktat. Den skarpa
knivspetsen hade genomträngt stålplåten ungefär ött fjärdedels tum,
jämt så mycket som utgjorde tjockleken av den vadderade
tröjan under harnesket; men därefter hade den stannat och
avbrutits. Knivsudden satt så orubbligt fast i plåten, att den
icke kunde tagas lös. Hade icke annat skydd funnits än
kläderna — och ingen anade, att hertigen bar harnesk under den
guldstickade livtröjan, ty sådant brukades varken av honom
eller andra vid gästabud — så skulle kniven ha genomborrat
hjärtat, och hertig Carls saga skulle varit all.
Då Carl Carlsson såg harnesket och förnam, att hertigen var
alldeles oskadad, förstod han, att det var hans varning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
