Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under dessa ord hade prinsessan Anna rest sig från sin plats
och gick med flammande ögon och böljande barm fram öch
tillbaka i rummet. Dessa ord tycktes dock ha tänt en gnista
av hopp hos jungfru Sigrid. Hon kastade sig på knä för
prinsessan och utropade:
— Icke sant, ädla fröken, dyra väninna, du vill hjälpa och
beskydda mig, du vill understödja mig i kampen för min
förbjudna kärlek!
Prinsessan räckte henne sin hand.
— Ja, Sigrid, sade hon, jag vill nu som alltid vara din vän
och jag vill hjälpa dig. Men på vad sätt har jag ännu ej fullt
klart för mig själv. Emellertid stannar du tills vidare kvar
hos mig på Stegeborg, och jag vill se den i ansiktet, som
tvingar dig att gå i brudstol med en man, som du icke vill ha.
XIV.
Sömngångerskan.
Vi skola gå något tillbaka i tiden för att se, huru Lambert
Velamsson trivdes i fädernehemmet och vad han där företog sig.
Sedan Lambert blivit uppklädd och väl uppmättad samt
fått vila ut efter resans mödor och hemkomstens
själsskakningar, blev det honom fort klart, att han ingenstädes i världen
kunde få ett lugnare och mera sorgfritt hem än just på Mem.
Med fadern stod han på den allra bästa fot, och vad systern
Anna angick, så rent av dyrkade hon honom och gjorde allt
för hans trevnad och välmåga., Lägges nu därtill, att riddar
Erik Bagge givit honom den föga betungande befattningen
som slottsskrivare på Mem, på det gamle Velam skulle slippa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
