Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och blod och icke med spöken han hade att göra — sakta i
backarn a! Vi äro icke sämre män i gården, än att vi se oss goda att
försvara den mot en hop, som icke är större än er. Och ingalunda
låta vi skrämma oss av övermodiga hotelser.
Samtidigt gav han med hög röst befallning att tända luntorna
och göra slangorna i porttornet klara till strid.
Det märktes genast, att gubbens resoluta ord och kanske än
mera hans befallning rörande slangorna gjorde intryck, ty det
blev en viskande överläggning nedanför tornet och en ivrig röst
yttrade på ett tungomål, som gubben Jesper ingalunda skulle
förstått, om han än kunnat uppfatta orden:
— Vi måste fara fram med lampor, ty ett enda skott från
slangorna skulle hitkalla hertigens folk, enär hans eftertrupp
befinner sig helt nära.
Strax därpå ropade samma röst, som förut skött
underhandlingen, men med ett mycket mjukare tonfall:
— Veten I då icke här i gården, att konungen och hertigen nyss
ingått fullständig förlikning och i detta ögonblick hålla gästabud
tillsamman i all sämja och endräkt? Ni skulle därför ådraga er
hertigens vrede och ett drygt ansvar, om ni envisas att utestänga
konungens folk.
Nu blev Jesper Trut tveksam, ty där hade under de senaste
veckorna hörts så mycket tal om förlikning, att en klyftigare karl än
han mycket väl skulle kunnat finna en sådan förklaring sannolik.
Han beslöt därför att hålla råd med sina män, ty ensam ville han
ej bära ansvaret. Men gårdskarlarne hade icke lika hastigt
återfått mod och besinning som ridfogden, och efter åtskilligt prat
hit och dit beslöts att porten skulle öppnas.
Det var ett olyckligt beslut, ty knappt hade truppen kommit
in förrän den, innan gårdskarlarne kommit sig för till försvar,
avväpnade dem och kastade ridefogden med bakbundna händer
i gårdens fängelse, under det att karlarne inlåstes i borgstugan,
där de fingo tillfälle att hämta någon tröst ur de ölkannor, som
ännu icke voro tömda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
