- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
77

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjömansliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som låg i ett hörn och de byxorna kände jag igen
som styrmans. Dom sög jag ögonblickligen som du
kan förstå. För resten var våningen tom. Jag tittade
ut genom ett fönster och såg en smal smutsig gränd,
men jag såg också solen och gjorde mitt bestick.
Klockan kunde väl vara omkring 12, alltså visste jag
åt vilket håll hamnen låg. För resten var våningen
den smutsigaste jag någonsin sett och vart
ögonblick halkade jag på bananskal och annan smörja.
Well, jag tog byxorna och gick in till styrman sen
jag än en gång försökt få besked av negerkäringen.

Byxorna var visserligen styrmans, men inte dugde
det för honom som befäl att komma ombord med
bara dem på. Men det kunde ju möjligen passa mig.
Alltså kom vi överens om att jag skulle ta på mig
byxorna — jag har för övrigt aldrig välsignat ett par
byxor så mycket som den gången — och skubba
ned till hamnen. Styrman skulle ligga kvar medan
jag hämtade kläder åt honom ombord och klädde
mig själv naturligtvis. Det gick han in på, och vad
annat kunde han göra?

Jag kom i brallorna, löpte nedför en massa
trappor och kom ut på gatan, såg på husnumret och
tog reda på gatans namn i hörnet. Sen gnodde jag
barfota och med naken överkropp som en
maratonlöpare. Folk skrek och poliser visslade och jag
inbillade mig ibland att jag hörde revolverskott.
Visserligen kan man få se mycket i New York och folk
förvånar sig inte i första taget. Men en karl med
bara byxor på som springer för livet och inte väjer
för något, det blev för mycket även för yankees.
Jag sprang omkull dem, som inte kommo ur vägen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free