- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
92

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starka karlar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ska vara rätt. Men aperpå styrka så har jag seglat
med en karl som också höll att ta i. Det var den
värste jag träffat på, byggmästarn må dra ombord
så många kor han vill vid svansen! Men skål för
resten, vi ha inte mycket kvar av det starka och
vi får väl gå i land innan det blir nermörkt! Jo,
vi låg i Gävle en gång med gamla Rosenklippe,
ni vet. Och han som jag talar om hade fått låna
båten och rodde i land en söndagskväll med post
och sådant. Men när han klarat sina grejor, gick han
in på en krog och kom i sällskap med en massa
sjöfolk och det blev full speed medsamma förstås. Och
hur det nu kom till så hamnade han på en soffa
i en plantering och där somnade han och vaknade
vid att någon tog honom i kragen och ruskade honom.
Och yrvaken som han var slog han ut med armarna och
reste sig opp och då låg där två poliser och kräla i
smörjan. Inte rådde han för det, för han slog till rakt
i sömnen. Men poliserna blev förstås arga som bin och
sa, att nu följer du med till vaktkontoret, sa de!
Nehej, det är inte åt mitt håll, sa han, jag ska ditåt,
sa han och så pekade han åt hamnen till. Si så, bråka
inte, utan följ med bara, sa de. Nehej, nu går jag åt
mitt håll, sa han och så gick han. De var förstås
framme som Jehu och högg honom i kragen, men
han gick bara lugnt åt sitt håll, fast de ryckte och
slet och svor och skrek som om han varit den värste
bov och bandit. De hängde sej på honom och slog
och rev — han rörde inte en hand utan bara gick
lugnt. Då visslade de i sina pipor och det kom två
poliser till och högg i honom, drog och slog och
skrek och stog i, men han gick bara lugnt. Då visslade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:22:36 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free