Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett uppvaknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man tror stundom att man har den punkten inom
räckhåll. Oftast misstar man sig — kanske till och
med alltid, men bra nära ögat har man varit och
tillfredsställelsen är så stor att man med förnyade krafter
börjar på ny kula — och så går tiden.
Plötsligt befanns klockan vara 4. Det var tid att
gå till sängs.
Jag hade tidigare på kvällen anförtrott den
kvinnliga tjänsteande som hade hand om mitt rum, att jag
var ovanligt svår att väcka. Jag simulerade nämligen
vakenhet, under det att min sömn i själva verket var
djupare än en kofferts. Man kunde tala med mig och
få svar, men det var icke nog för den som kände mig.
Han måste handgripligen övertyga både sig själv och
mig om att jag realiter var vaken. Uppdraget var
svårt och delikat men intressant. Jag försäkrar det.
Här har psykologen ett fall att utreda, där det
medvetna och undermedvetna och omedvetna mötas precis
i en punkt.
Jag hade alltså förklarat för den kvinnliga
tjänsteanden att det icke var nog med att jag svarade att
jag var vaken, ty jag svarade på vilka frågor som helst
och oftast oriktigt. Med ja menade jag nej etc. Hon
sade sig fatta vikten av sin uppgift och försäkrade att
jag kunde vara lugn.
Jag somnade som skjuten med fullträff.
Jag hade packat mina kappsäckar och kan kläda
mig på 5 minuter. Alltså hade jag sagt till om
väckning klockan 6.
På slaget 6 inträdde den oförvitligt punktliga
tjänarinnan. Mitt undermedvetna jag vaknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
