- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
145

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett marknadsminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När vi marscherade in på marknadsgatan, var vimlet
redan i gång och solen sken på både onda och goda.
Stånden med sitt lysande innehåll voro just öppnade
och vid kaffeståndet var trängseln värst. Dit styrde
vi våra steg och där stod Rulle iklädd sin bästa stass,
en skotsk mössa med minimal skärm, blå sjömanskläder
med ofantligt vida byxor och mångfärgad sidenhalsduk
samt en 6-öres Norna i munnen. Han välkomnade oss
med högljudda och innehållsrika tillrop, icke
förglömmande en massa engelska kraftord, vilka med beundran
åhördes av bondflickorna och med avund av
bondpojkarna. Vi drucko kaffe med sockerkransar och
Vimmerbykringlor som tilltugg och vi åto som endast
pojkar som gått två mil på morgonen kunna äta. Så
beväpnade vi oss med var sin strut polkagrisar för
att traktera de flickor vi älskade. Sedan blandade vi
oss i marknadsvimlet.

Solen sken från molnfri himmel och värmen steg.
Bullret tilltog. Hästbytare grälade, ox- och kohandlare
gingo pampiga omkring i korta och tjocka kavajer,
klockjudar inledde affärer och en massa drängar som
redan tagit sig väl mycket till bästa gjorde snedsteg
och kalvhopp och slogo utmanande ihop händerna över
huvudet eller singlade nyköpta mössor i luften.

Misstänkta individer smusslade med bleckkuttingar
bakom stånden och från gästgivargården kommo
pojkar med piccardonflaskor à 50 öre i rockfickorna och
armen om halsen på flickan. Och själva landsfiskalen,
liten, tjock och arg med olycksbådande ögon bakom
brillorna, var där och kommenderade sina
fjärdingsman med känd och erkänd vederhäftighet.

Men längst borta vid marknadsgatans andra ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free