- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
165

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullvaktmästare Janssons uppgörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varje träd. Men Jansson hade ett livligt gemyt och
skulle ha tacklat av inte bara av den magra kosten
utan av ledsnad också, om han inte haft sin
storryssja. Nu hade han god tid att ligga i med fisket
och en storryssja är en bekväm doning att vittja,
om det inte är storm förstås, ty då kräver den sin
man. Och Jansson hade god reda på sjöaffärder, ty
han hade seglat några år i sin grönaste ungdom,
utom det att fadern varit fiskare. När Jansson var
lite i hammarn, som man säger, kunde han skryta
något med den ryssjan! Han hade ärvt den av sin
far, d. v. s. hälften. Den andra hälften ägde gubben
Vesterbom, fast han numera inte dugde till stort mer
än att ro. Han hade varit en riktig hejare att fiska
i sina unga dar. När det behövdes en man till, om
vädret var sådant, eller vid utläggning och
upptagning, hjälpte Vesterboms dotter till, ty hon var som en
karl och kunde hugga i som en karl.

Och Jansson skröt med rätta med den ryssjan,
påbättrad och fin som hon var. Det var den bästa
ryssja mellan Öregrundsgrepen och Arholma.
Landarmen var 60 famnar lång, gammalt mått, och 30 fot
djup, av 12-trådigt prima bomullsgarn. Kretsarmarna
voro 20 famnar långa av 9-trådigt, och storgolvet höll
48 alnar i omkrets och var av 18-trådigt koltjärat garn,
jäklar anamma! Det var inga leksaker. Men förra
året hade både Jansson och Vesterbom och Adelina
hållit på att bli i sjön för ryssjans skull. Det blåste
upp en nordostlig storm så sjön gick långt upp i
skogen och de måste ge sig ut och bärga landarmen.

— Jag stog i aktern förstås, och Vesterbom och
Adelina rodde. Jag hade väl fått in halva landarmen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free