- Project Runeberg -  Min 12:te bok /
167

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullvaktmästare Janssons uppgörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Notviken är en fridens ort och belägen fjärran från
städernas brusande liv. Gammaldags tro och heder
— efter rospiggsbegrepp, vill säga — råda där, eller
hade rått med sällsynta undantag. Men så kom Kalle
Sjölund hem efter åtskilliga års bortovaro på olika hav.
Senast hade han mönstrat ombord på S. S. Vesta,
som torpederades i Nordsjön, och nu var han trött
på sjömanslivet, åtminstone så länge det här
förbannade kriget pågick. Nu skulle han hjälpa farsgubben
att dra laxnot och fiska strömming. Inte en cent hade
han med sig hem. Det enda av värde han ägde i
sin sjömanskista var några liter dålig whisky. Hur
han fått dem i säkerhet var hans hemlighet. Trasorna
dinglade om honom, men hatten satt käckt på
trekvart, pipan hängde i sin mungipa och halsduken
fladdrade sorglöst för guds vindar. Att vara trasig
är ingen skam när man varit torpederad. Och
sjömanskistan var för resten inte hans. Den hade han fått
låna av en gammal skeppskamrat i Göteborg, påstod
han.

Sjölunds bodde inte på den ö, där Notvikens hamn
är belägen. De bodde på Enholmen, en kvarts timmes
rodd från Notvikens ångbåtsbrygga. Kalles hemkomst
väckte egentligen ingen entusiasm i familjen, ty han
var lat och bara sjöman, inte ett dugg fiskare. Men
han var lång och stark, benig och höll att ta i. Och
full av jävulskap för resten. Svår med flickor i
synnerhet. Men det hör till yrket, så på det kan man
strängt taget inte anmärka.

Gubben Sjölund hade under många år skött fisket
ensam med käringen. Han var en tyst och sluten karl
med något hemlighetsfullt över sig. Man förvånade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:57:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tolfte/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free