Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til Läsasren. -
så ivaral Man striders ei. Man lät-mar gärna den sin fris
het arg-döma , som kan döma en rätt dom. Meri hivad gör
icke kannme Och hum skickar ven sig? (Jfr. i Cox-. 1 3).
Hwad afwimd och högiirod?(Jfr.1"Co-r.«t2: ap. Gal. F:
15). En räknaralla andra yppare ån sig sjelf! en annan
åters, sätter sinsiels öfwer alla andra. Märk kärlig ödmjuk-«
het hos desHörra, och afnndsfnll stolthet hos-» den senare.
« . Eli olägenhet som åtföljeis talla Lefiiiernes-beskrifningar
igenien, kan ej eller skiljas stan dennai synnerhet. Det
ar: en orätt tillämpning, eller sakens mißbrnk. Möngen
Lasare tror, at örfattaren utgifnser sina tankar för ar wi-
sa,l)wad alla orde, antingen gilla eller förkasta. Mari
, betänker ej, at,e-n.upr»iktig människa följer-sin bästa öf-
. wcrtygelsc, izxord och gärningz hemligen och uppenbarligen.
– Skrymtaren gör-troner deremot. Pe? denna grund frie
mången heta män och-sieride, som ingen ting mindre för-
tjänar., anat fä kallas. Weir Tollladii exempel och Lef-
nadschisloria avlyser detta. Hurn olika woro icke männig
skors omdömen om honom? Hurir mißrciknade icke han
sig nfwe"n på demZ Måmie sådant allt flöt ritar annan
kalla, ån af den människliga oförmogenhetem at känna och
oros-va andr«:as hiertan oli sammeten? Det är dersöi«e, soin . .
hans männer- kunnat ursäktas, om de berömt bonoin för-
inycketz och hans okt-rinner kolas, om de ej mindre lastat-
honom ; men bägge hade bort allwar«sanil«igen·profloa sia,
om de ,- hivar på sit sätt., handlar motebatkise wett och öf-
iverbeniisningi sina egna själar-. Til onskandes more, at
de- redelige, som blisivit af den stora Färaberdan Christo,
sökte sorl) så wida fnndne, ak de allwarligen wiljg frälsas
genorir nåden allena ; icke måtteigä Nsdasiolen for-bi,,» det
är, mätiasig blinda ledare eller åtnoias med sjelfgjorda
yttra mer-? och öfningar, dem sGud hwarken befallt eller
Själarnas bjertesgrund näcisin årinritr utan ar de, voly-
ste af Sanningens ord , kunde kasta all-sin omsoisg på
·Honoiii, sotn sielshar omsorg onz sin doktorns-klena hjord,
sielf leder sina Fcir på en grön ang och sielf orer dem til
friskt-« wattenL ·- » . - ·
stockholm, Förläggaren.
den 9 Ockober IJJQ - « -
s
,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
