Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________ _________ LEO N. TOLSTOJ.
fakta behöfver man hypoteser att ordna demefter, och det
ar man ocksa. En medelmåttig engelsk journalist, Malthus
har kommit fram med sin lag för folkökningen, som h^
vrsat sig oriktig, Darwin med sin teori om arternas upp-
<omst, som ej ar bevisad och ej kan bevisas, Comte och
bpencer med sin utveckhngslära, som ej säger hvart utveck-
lingen skall ga och utgår frän det oriktiga axiomet att
mänskligheten ar en organism. Dessa obevisade teorier fä
stödja hvarandra, och deras gemensamma hufvudlag för allt
vad som lefver, lagen om djurens och människornas kamp
for tillvaron, rättfärdigar det lif vi föra, förkunnar den dyrbara
<fen f’tfdet 0nda som sker eJ kan laggas människorna till last.
Darlor hafva dessa läror vunnit anklang, liksom förut Regels.
n igt dessa läror rättfärdigas också arbetets fördelning
Det fins visserligen en arbetets fördelning, som är naturlig
och berättigad, den som förekommer på landsbygden där
man latt kan återgå till att bruka jorden, om det ej längre
finnes bruk för ens yrkes produkter. Men den form* af
arbetets fördelning, på hvilken de nutida samhällena äro
bygda, ar falsk. Den medför med nödvändighet öfverproduk-
tion, hvilken är skuld till vår tids ekonomiska elände. Man
producerar och producerar undan för undan varor, som ingen
lar bruk for. Och pä det vetenskapliga området är det på
samma satt. Man sysslar med stjärnornas kemiska samman-
sättning, cellväf och protoplasmer, ett fjärde tillstånd för
matenen m. m., som till ingen nytta är. Vetenskapens
praktiska tillämpning har visserligen medfört många stor-
artade uppfinningar, af hvilka vårt århundrade är så stolt,
men de hafva ej kommit bönderna, arbetarne till godo!
Deias lott är sämre än förut. Vetenskapen har ej lärt dem
det ringaste, ej huru de bättre skola bruka sin jord, baka,
brygga, spinna, väfva. Och litteraturen och konsten, hvad
gifva de folkets stora massa? Den lefver dels på sinagamla
sagor och sånger, dels tillverkas för dess räkning en mängd
bocker, bilder och harmonikor, men konstens och veten-
skapens idkare hafva ingen del häri.
Allt kommer sig af den åsigten om arbetets fördelning,
enligt hvilken några skola utföra endast kroppsligt, andra endast
andligt arbete. Men denna åsigt är falsk. Alla skola arbeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
