Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo N. Tolstoj. Litterär studie - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ursprungligen endast skilda från kyrkan genom rituela olikheter, hafva
de genom kyrkans förföljelser under förflutna århundraden
kommit att betrakta kyrkan och staten såsom inkarnationer
af Antikrist, och de längst gående af dem fördöma ännu allt
samband med de civila och kyrkliga myndigheterna. En
annan sekt bilda molokanerna. Dessa likna närmast de skotska
presbyterianerna. Men de hafva ingen bekännelseskrift, ingen
liturgi, inga prester och ingen kyrklig organisation. Nya
testamentet ensamt är grundvalen för deras tro och lära, och
de tolka själfva det samma. D. Mackenzie Wallace skildrar i
sitt arbete »Ryssland» sin bekantskap med dem. För att lära
känna deras åsigter föranstaltades en diskussion, i hvilken
tolf molokaner deltogo och som räckte i fyra timmar. De
voro i grund hemmastadda i nya testamentet, och tre eller
fyra af dem kunde det utantill i dess helhet. »Vi åtskildes»,
säger han, »utan ett spår af den bitterhet, som diskussioner
i religiösa ämnen så lätt alstrar. Aldrig har jag träffat
människor mer ärliga och höfliga i meningsbyte, mer allvarliga
i sanningens sökande eller mera böjda att gifva vika, om de
insett sitt misstag, än dessa enkla obildade bönder.» En
mångfaldig mängd andra sekter, de talrika vandrande
pilgrimerna och åtskilliga andra företeelser visa, hvilket djupt
religiöst behof och hvilket ärligt sanningssökande som ligger
på bottnen af det ryska folklynnet. En mycket stor mängd
exemplar af nya testamentet i rysk öfversättning har i våra
dagar gratis eller för mycket billigt pris spridts i alla
landsändar, de studeras af bönderna, och då kyrkan ej lemnar
ledning för deras tolkning, tolka bönderna dem själfva. Och
många komma till samma resultat som Tolstoj.
Ja, måhända har Tolstoj af en sådan bonde fått sin tro
och sin förebild. Han omtalar själf i »Hvad är att göra» sin
bekantskap med bonden Sutajef, och högst sannolikt är, att
denne haft samma betydelse för honom själf som Plato
Karatajef för Peter Besukhof. Ofver Sutajef finnes en intressant
studie af Eugène-Melchior de Vogüé införd i Revue des deux
mondes. Då man hör denne bonde tala, är det nästan
ordagrant det samma som Tolstoj säger i »Hvari min tro består»:
Guds rike på jorden, vunnet genom att ej göra den onde
motstånd, genom att arbeta för andra, genom förlåtande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
