Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Huslighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
obilliga bördor, hvilka barbariska tiders lagar
lagt på kvinnorna. Det kan icke bestridas, att
kvinnans verkningskrets allt mer och mer
utvidgas, och detta med rätta. Hvarje människa’ har
rättigheter såsom människa, utan afseende på
kön, och dessa rättigheter borde vara kvinnan
beviljade, lika väl som mannen. Först och främst
bör hon hafva rättighet att göra allt, hvartill
hon af Gud och naturen tydligen blifvit
individuellt ämnad. Om naturen gjort henne till
talare, astronom, läkare, må man då ej binda den
fria utvecklingen af hennes begåfning, genom
att förehålla henne lagar för kvinnokönet. Ej
heller kan det finnas något antagligt skäl,
hvarför ej kvinnans röst skulle kunna höras med lika
mycken aktning i staten, som i familjen. En
stat är blott en stor förening af familjer; statens
lagar angå de rättigheter och privilegier, som
beröra kvinnans viktigaste förhållanden,
nödvändigaste behof, dyrbaraste hopp, och det finnes
intet skäl hvarför systern, hustrun och modren
skulle vara mera vanmäktiga i staten, än i
hemmet. Att yttra sin mening genom att låta ett
stycke papper falla i en urna, kan icke göra
kvinnan mera okvinlig, än att uttrycka sin
mening under ett samtal. Det är intet tvifvel om,
att i alla de frågor, som hafva afseende på
uppfostran, skulle staten hafva materiel fördel af att
gifva kvinnorna rösträtt.
"Sedan jag gjort dessa medgifvanden, måste
jag tillstå, att vår tid gör allt hvad möjligt är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
