Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Hur, när du lät med någon snärj arfråga
En slarf få yppa själf sin oförmåga,
Din blick sarkastisk sken, fast kärleksrik!
Hur träffade ditt hvassa skämt som pilen
Hvar liten dumhet i latinska stilen!
Men när du tydde Maro eller Flaccus,
Flög upp en fornvärlds strålande portik.
Och du, som var min knäkamrat den tiden
Och delte nöjet liksom täflingsstriden,
Säg, minns du, Hildebrand, vårt sista år?
Oss bägge förestod studentexamen,
Och när vid Rabes svåra sluttentamen
Yi fått »ett godt lauclahtr», slöt han vänligt
Oss till sin famn, i ögat sågs en tår.
Han tog vårt löfte — minns du? — »Aldrig sviken
De gamles studium, glömmen ej antiken,
Men på den grund, jag lagt, befästen er!»
Yi höllo löftet. Än i qvällens timmar
När på mitt skrifbord trefna lampan glimmar
Och någon romarskald jag tankfull läser,
Jag Rabes ädla bild för ögat ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
