Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Den stolta dikten sade: föga bryr
Mig dagens kif, där pöbelns sorl sig blandar,
Jag föddes ej för stundens små bestyr,
Mitt sällskap är med seklens store andar.
Då ljöd en hviskning: intet konstnärsgry
Ett folk förutan! Till naturen fly!
Där är ett stilla välbehag,
Där spirar kraft i hågen,
Och folkets goda hjärtelag
Slår ut som sommarrågen.
Den stolta dikten sade: trånga band
Mitt fria snille än ej snört på färden;
En snäckas hus är hennes fosterland,
En konstnärs enda fosterland är världen.
Men samma hviskning hördes, ständigt ny,
Som djupa suckar: till naturen fly!
Där trifs det lugn i granars skygd,
Som världens flärd ej skådar,
Och där vid hem och fosterbygd
Du knyts med tusen trådar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
