Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbjörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mosep blef röd i ansiktet och skrek: — Ja, men han
fick en kaka bröd med sig!
— Vill du tiga? — skrek patron Guldberg.
Kapten Björn såg dem skarpt i ögonen och sade nu
med sin naturliga röst: — Jag har hört sägas, att gossen
lefver och vill ställa sin styffar till ansvar. Hela
besättningen kan vittna, att gossen blifvit öfvergifven på
öppna hafvet.
Nu blefvo Guldberg och Mosep lika bleka som de
förut varit röda, och patronens stora näsa blef ljusblå.
De visste intet bättre, än att neka till allt.
— Jaså? — sade kapten Björn. — Jag har läst om
en annan liten gosse i forna tider; han hette också
Moses, men icke Moses Guldberg. Han blef utsatt i en liten
korg på Nilfloden och fick ändock lefva och bli en hel
karl. Veten I icke, att vågorna lyda Guds vilja? Det
hjälper icke att ljuga för Gud. Hvad hafven I gjort af
den lille Skogsbjörn?
Uff — nu var det slut med patron Guldberg och
hans son Mosep. De igenkände Skogsbjörn, samvetet
slog dem, och de föllo pustande på sina knän, med
begäran att han ville förlåta dem, de skulle aldrig göra
så mer.
Skogsbjörn, som nu blifvit den stränge kapten Björn
Skog, lät dem pusta en stund, men därpå sade han
med tårar i ögonen: — Stå upp, min styffar! Stå
upp, Mosep! Jag har icke kommit för att löna Guds
godhet mot mig med ett hårdt hjärta. Nej, jag vill
icke anklaga eder, detta är allt glömdt. Gifven mig
endast min mor tillbaka, så skola vi åter vara goda vänner!
Se, detta var ord, som hagel och solsken på samma
gång! Patron Guldberg kände en sten falla från sitt
hjärta, och hans ljusblå näsa blef åter mörkröd. Mosep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
