Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prinsessan Lindagull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som vidbränts i grytan, och prins Abderraman företog
sig n&got, som hjältar aldrig bruka företaga sig: han
svimmade af förtjusning. Hans första ord, när han åter
vaknade, var en bön till Allah och därnäst en fråga till
Lindagull: huru det kändes att vara förvandlad till
ljungblomma ?
— Såsom när man sjunker tillbaka i sin första
barndoms vagga och icke vet mera af världen, än att
dricka, sofva och vara lycklig i naturens famn —
svarade Lindagull.
— Och huru kändes det, att åter vakna till lif?
— Såsom när man vaknar en klar morgon efter en
djup och behaglig sömn.
— I morgon skola vi återvända till Persien!
— Ja — svarade Lindagull. — Men denna goda
gumma och hennes son ha haft medlidande med den
stackars fångna Lindagull. Vi skola föra dem med oss,
och de skola få ett palats i Ispahan.
—- Nej, tackar så mycket — svarade Pimpedora —
jag tycker mera om mitt rentält i Lappland.
— Finns det snö och renar i Persien? — frågade
Pimpepanturi.
— Snö finns blott pä de högsta bergen, och i stället
för renar ha vi hjortar, antiloper, gazeller — sade
prinsessan.
— Nej, tack vackert — menade Pimpepanturi; —
du kan gärna resa och gifta dig med hvem du behagar.
Ingenstädes i världen finns ett så godt land, som Lappland.
Därom lönade nu icke mödan att tvista. Prinsen
och prinsessan reste följande dag, sedan de begåfvat
lappgumman och hennes son med sina guldsöm made
dräkter med många ädelstenar och fått lappkläder af
renskinn i stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
