Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Spelevink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju bergskonungen, och i morgon skall jag fira min
dotters bröllop. Allt mitt folk har så brådt, att jag själf
måste hämta min mat från stångjärnshammaren.
— Var det järn, som ni drog på kärran? —
frågade Knut.
— Stångjärn, min gosse, stångjärn af bästa sort.
Det är något förmer det, än simpel järnmalm.
Stångjärn är min favoriträtt, isynnerhet när det är hvitglödgadt.
Har du någonsin ätit stångjärn?
— Nej — sade Knut; — inte som jag kan minnas.
— Då skall du få smaka någonting extra fint. Gif
akt, nu lägger jag två stänger i min brinnande ugn. Om
tre minuter glöda de hvita; kryp då in i ugnen, och bit
af dem varmstekta!
— Tackar så mycket; gif mig hellre en kaka
hålbröd med smör på och en god filbunke.
— Se, den begriper då ej hvad som är godt! Packa
dig fort i ugnen, järnet är redan rödt.
— Månntro det? Där är nästan för hett.
— Hvad är det för prat? Det är ju lagom
kammarvärme — brummade gubben och ville med all gewalt
stoppa Knut i den brinnande ugnen. Men den, som tog
till fötter, det var Knut. Han sprang för brinnkära
lifvet, lyckades finna utgången och var snart åter på
skogsvägen.
— Farmor hade rätt — tänkte Knut; — jag vill
förhöra mig i katekesen.
Medan Knut ännu tänkte på de svåra frågorna:
hvad är det ? begynte han frysa. Orsaken blef snart
tydlig, där stod ett stort snöberg midt i sommaren. Det
var märkvärdigt, tänkte Knut. Hvar skall man få sig
litet varm mat?
Med dessa ord klef han i snön och tänkte på maten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
